FI SV

Beredskapsärenden i social- och hälsovården

I de framtida landskapen är det viktigt att planera hur kontinuitetshanteringen av verksamheten och den lagstadgade skyldigheten att vidta förberedelser genomförs. För detta ändamål ska landskapen skapa verksamhetsmodeller för ledning av beredskapen och störningssituationer, upprätthållande av lägesbilden, kommunikationen och samarbetet med olika aktörer i landskapen.

Landskapens skyldigheter att vidta förberedelser ingår i lagarna som gäller landskaps- och vårdreformen och som för närvarande behandlas i riksdagen. Riksdagen beslutar om lagarna under hösten 2018. Om lagarna godkänns på det sätt som de har presenterats svarar den temporära förvaltningen i landskapen för beredskapsplaneringen tillsammans med aktörerna i regionen.

Landskapen ska bereda sig för de vanligaste hotsituationerna som beskrivits i säkerhetsstrategin för samhället och den nationella riskbedömningen. Man ska till exempel säkerställa IKT:s funktion och informa-tionssäkerhet i alla situationer samt verksamheten under ett elavbrott, en epidemi eller i en strålningssitu-ation. Genom utbildningar och övningar ska man sörja för personalens kunnande.

Även framöver svarar varje ministerium och dess verksamhetsområde för sin egen beredskap. Inrikesministeriet samordnar den regionala gemensamma beredskapen på riksnivå.

Inom social- och hälsovården ställer den ökande rollen för den privata tjänsteproduktionen nya utmaningar för beredskapen. Beredskapen ska beaktas i avtal och upphandlingar. Skyldigheten att vidta åtgärder har beaktats i de av social- och hälsovårdsministeriet utarbetade dokumentmallarna som gäller samarbetet mellan landskapen och producenterna och som färdigställdes i hösten.

Syftet är att vart och ett av landskapens fem samarbetsområden har en beredskapscentral för jourverksamheten inom social- och hälsovården. Centralen består av en central för prehospital akutsjukvård inom specialupptagningsområdet, socialjour och övrigt journätverk. Beredskapscentralen placeras i anslutning till landskapets affärsverks universitetssjukhus och betjänar hela samarbetsområdet. Beredskapscentralerna har styrningsuppgifter som gäller ansvarsområdets jourverksamhet och beredskap.

Landskapets affärsverk och alla social- och hälsovårdstjänster ska vid behov kunna producera en lägesbild för landskapet, och landskapet ska producera en lägesbild för social- och hälsovårdsministeriet. Förfaranden ska skapas för informationsgången.

Den framtida Tillstånds- och tillsynsmyndigheten och Institutet för hälsa och välfärd bedömer skötseln av landskapens beredskapsuppgift. Institutet för hälsa och välfärd utarbetar bedömningsrapporterna till ministeriet. Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Luova stöder skapandet av en lägesbild av hälsoskyddet.

Social- och hälsovårdsministeriet kan även i fortsättningen meddela föreskrifter och sända störningsmeddelanden i omfattande skadliga situationer (strålningssituation, förorening av dricksvattnet).

Beredskap i social- och hälsovårdslagstiftningen 

  • Beredskapslag. I beredskapslagen finns en allmän skyldighet för myndigheter att vidta förberedelser och övriga förpliktelser under undantagsförhållanden. 
  • Proposition med förslag till landskapslag. Landskapen har allmän skyldighet att vidta förberedelser och ansvar för samordningen av den regionala beredskapen. Landskapen ska utarbeta en beredskapsplan, i vilken det beskrivs hur landskapet ser till att verksamheten fortsätter utan störningar under kriser.
  • Proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården. Landskapet ska genom beredskapsplaner i samarbete med kommunerna ha beredskap samt se till kontinuiteten i social- och hälsovårdstjänsterna även när tjänsterna tillhandahålls genom att de anskaffas hos privata producenter.  Social- och hälsovårdsministeriet kan utse och bemyndiga riksomfattande aktörer (t.ex. Vanda social- och krisjour). Om en störningssituation gäller två eller flera landskap, kan SHM besluta att ett landskap leder en viss situation inom social- och hälsovården. Landskapet ska även meddela ministeriet och Tillstånds- och tillsynsmyndigheten om störningssituationer och hot.
    • Landskapen ska ha ett samarbetsavtal om samordning av social- och hälsovården i fem samarbetsområden. Avsikten är att trygga en ändamålsenlig och kostnadseffektiv servicestruktur för befolkningen. Landskapsgränserna får inte utgöra hinder för en rationell användning av tjänster, gemensamma investeringar och eventuell centralisering av tjänsterna på specialnivå. I avtalet kommer man också överens om samarbete och arbetsfördelning inom dygnet-runt-jouren, samarbete inom den prehospitala akutsjukvården, IKT-utvecklande och den regionala beredskapen inför störningssituationer.
  • Proposition med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster. Privata producenter ska ha beredskaps- och kontinuitetshanteringsplaner inför kriser innan de kan registrera sig som producent.
  • Proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården. Alla privata producenter som omfattas av valfriheten ska ha en beredskapsplan och bereda sig på störningssituationer enligt landskapets villkor. De ska delta i landskapets beredskapsåtgärder.
  • Hälso- och sjukvårdslag.  I och med landskaps- och vårdreformen är avsikten att ändra lagen så att styrningsgruppen för samarbetsområdet styr beredskapsplaneringen för jourverksamheten och den prehospitala akutsjukvården. Vart och ett av de fem samarbetsområdena har en beredskapscentral för jourverksamheten inom social- och hälsovården. Beredskapscentralen sköter regionens operativa uppgifter, stöder nödcentralsverket, sköter jouren för prehospital akutsjukvård med tjänstgörande läkare och socialjouren, samordnar patientförflyttningar som hör till prehospital akutsjukvård och producerar en lägesbild i störningssituationer.

 

Ytterligare information:

Pekka Tulokas, beredskapsdirektör, social- och hälsovårdsministeriet tfn 0295 163
Merja Rapeli, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet tfn 0295 163 152