FI SV

3.2 Hantering av valfriheten

I sin nya form skiljer sig valfriheten i fråga om verksamhetssätt mycket från den valfrihet som fanns i den tidigare verksamhetsmiljön. Den kräver förutom en ny inställning även förståelse av nya begrepp och annorlunda verksamheter. I detta kapitel behandlas hanteringen av valfriheten för följande tjänsters del: direktvalstjänsterna i social- och hälsocentralen och mun- och tandvårdsenheten, kundsedlarna och den personliga budgeten.

Uppgifter

  • fatta strategiska beslut om valfrihetstjänsterna
    • besluta om direktvalstjänsternas omfattning
    • besluta om kundsedelstjänsterna
    • besluta om målgruppen för den personliga budgeten
  • fastslå landskapets villkor för producenter av direktvalstjänster rörande tjänsternas kvalitet, resurserna och tillgången till tjänster, servicekedjorna, samordningen av tjänsterna, liksom andra villkor för tjänsteproduktionen som syftar till att främja befolkningens hälsa och välfärd samt lika tillgång i landskapet till tillräckliga tjänster som motsvarar befolkningens servicebehov och som annars behövs för att landskapets organiseringsansvar ska bli uppfyllt (förvaltningsbeslut).
  • upprätta och sköta administrationen i anknytning till de avtal som gäller direktvalstjänster
  • följa och övervaka tjänsteproduktionen och samarbeta med producenterna
  • föra en offentlig förteckning över producenterna och sköta administrationen i anknytning till kundernas val av social- och hälsocentral
  • informera kunder, invånare och samarbetspartner och kommunicera med dem

Administrationen i anknytning till valfriheten i den kommande landskapsmodellen kräver ny kompetens hos anordnaren. Anordnaren ska sörja för tillgången till tjänster och planeringen av servicenätet så att kundernas jämlikhet förverkligas. En eventuell variation i efterfrågan under semestermånaderna ska också beaktas. När de privata tjänsteproducenterna kommer in i bilden kommer servicenätet i hög grad att bildas även på marknadens villkor. Anordnaren ska fastställa kriterierna för en marknadsbrist och vidta åtgärder som undanröjer eventuella brister. Det är inte bara i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna utan också i fråga om tillväxttjänsterna som kunderna har frihet att välja tjänsteproducent i den mån som verksamhetens innehåll tillåter det. Men när det gäller tillväxttjänsterna fattar anordnaren också upphandlingsbesluten och planerar nätet av tjänster.

Landskapet fattar ett förvaltningsbeslut om vilka villkor producenterna i varje enskild tjänst ska uppfylla. Det konkurrensutsätter inte de tjänster som omfattas av valfrihet, utan tjänsteproducenterna godkänner villkoren, kriterierna samt ersättningsgrunderna genom att registrera sig som tjänsteproducent. Anordnaren godkänner producenterna, och för direktvalstjänsternas del ingår anordnaren avtal med tjänsteproducenterna. Det krävs en noggrann beredning i landskapet när kriterierna för avtalen tas fram. I kriterierna och villkoren bör man beakta inte bara frågor som gäller tjänstens kvalitet och tillgången till tjänsten utan också utvecklingsmålen och bl.a. anpassningen till de remissförfaranden som fastställts i servicekedjorna. Dessutom ska man i kriterierna beakta de frågor som gäller styrningen av kunderna och samordningen av tjänsterna. Ersättningsgrunderna ska fastställas i samarbete med landskapets affärsverk.

Det krävs noggranna beräkningar i landskapen när nivåerna på ersättningarna för tjänsterna och eventuella prestationsbaserade ersättningar fastställs. Anordnaren betalar direktvalsproducenterna en fast ersättning för varje registrerad kund för den tid som producenterna har ansvar för produktionen av kundens tjänster. Dessutom kan anordnaren besluta att en prestationsbaserad ersättning betalas för vissa tjänster eller fastställa incitamentsbaserade ersättningar som grundar sig på bl.a. tjänsternas kvalitet, kostnadseffektivitet och verkningsfullhet. För ersättningsnivåerna och avtalen utarbetas nationella modeller som landskapen kan använda och komplettera, till exempel en modell för beskrivning av tjänster enligt lokala förhållanden.

När det gäller kundsedelstjänsterna fastställer landskapet användningsområden och priser, medan affärsverket ger kundsedeln enligt dessa grunder till kunden. Hanteringen av detta kräver en god dialog och uppföljningsdata.

När landskapet beslutar om valfriheten ska det beakta också följande frågor:

  • Direktvalstjänsterna: I varje social- och hälsocenter ska det finnas mottagningsverksamhet som omfattar minst två medicinska specialiteter och som producenten organiserar på ett sätt som man finner för gott. Landskapet beslutar enligt sina förhållanden vilka specialiteter som behövs, och det kan finnas olika lösningar på olika platser i landskapet.
  • Kundsedlarna: Landskapet beslutar vilka tjänster som ska överföras till kundsedelstjänsterna. Även när det gäller tjänsterna med kundsedel kan man i kriterierna för tjänsten eller servicekedjan i fråga inkludera mål rörande verkningsfullhet, integration eller utveckling. Det hör till landskapets ansvar att bestämma om kriterier och villkor och att godkänna tjänsteproducenter.
  • Den personliga budgeten: Landskapet har skyldighet att införa personlig budget för kundgrupper som nämns i lagen (äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med utvecklingsstörning), men det kan också införa personlig budget för andra kundgrupper. Det hör till landskapets ansvar att bestämma om kriterier och villkor och att godkänna tjänsteproducenter. För anskaffningen av de tjänster som en person behöver beviljar affärsverket det belopp som fastställts vid bedömning av behovet.

Landskapet ska övervaka att avtalen samt de villkor och kriterier som nämns i avtalen iakttas. Övervakningen kräver IT-lösningar, antingen på landskapsnivå eller på nationell nivå. Om villkoren inte uppfylls kan det utgöra grund för att häva avtalet. Landskapet är en av de tillsynsmyndigheter som övervakar tjänsteproduktionen.

Landskapet ska ha en offentlig förteckning över de producenter som omfattas av valfriheten, för att kunden ska få tillräckligt med information om vilka valmöjligheter som finns. Förteckningen ska innehålla bl.a. kontaktuppgifter för tjänsterna samt uppgifter om tillgången till tjänsterna och kvaliteten på dem. Dessutom publicerar landskapet beskrivningar av direktvalstjänsterna. Som tjänsteproducenter godkänner anordnaren producenter som finns i det register som krävs i tjänsteproducentlagen och som är anslutna som användare av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i kunduppgiftslagen. Landskapet offentliggör besluten om vilka villkor som direktvalsproducenterna ska uppfylla. Landskapet ska besluta om en direktvalsproducent godkänns inom fyra veckor från det att producentens anmälan inkommit.

Kommunikationen med och informationen till kunderna, invånarna och kommuninvånarna om valfrihetsmöjligheterna har landskapet ansvar för. I kommunikationen ska man beakta de språkliga rättigheterna och de olika befolkningsgruppernas informationsbehov och -kanaler.

Lagstiftning

  • landskapslagen (7–9 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (12–14 §, 16 §, 21 §, 22 §, 31 §)
  • lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården (4–14 §, 18 §, 19 §, 24 §, 27 §, 37 §, 42–43 §, 46 §, 61 §, 79 §)

På de tjänsteproducenter som avses i lagen tillämpas dessutom lagen om produktion av social- och hälsotjänster (RP 52/2017 rd, tjänsteproducentlagen). Bestämmelser om de kundavgifter som tas ut för tjänsterna finns i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Rätten att välja tjänsteproducent och dess verksamhetsställe gäller inte skolhälsovården och studerandehälsovården enligt 16 och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. Personer under 18 år som får mun- och tandvård vid rådgivningen, skolhälsovården eller studerandehälsovården får inte välja mun- och tandvårdsenhet. Det finns särskilda bestämmelser om kundernas valfrihet i fråga om sådan vård som är oberoende av kundens vilja. Om kunden får vård eller service på en institution i över en månads tid, avbryts ansvaret för den som producerar direktvalstjänster för den tid som vården eller servicen varar. Bestämmelser om patientens rätt att använda gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster och om kostnadsersättning för dessa tjänster finns i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).

Nationellt stöd och exempel på god praxis

Mallavtal

SHM tar fram mallavtal för direktvalstjänsterna, kundsedlarna och den personliga budgeten. Om landskapen så önskar kan de börja använda dem genom att bl.a. komplettera beskrivningarna av tjänsterna med de lokala förfarandena.

regionreformen.fi, Producenter av social- och hälsovårdstjänster

http://alueuudistus.fi/hallintopaatos-ja-sopimus

Informationspaket om social- och hälsovårdsreformen

Informationspaketen tillhandahåller jämförelsedata om valfrihetens inverkan på social- och hälsovårdstjänsternas totalkostnader. De direktvalstjänster som avses i lagstiftningen om valfrihet utgör moduler inom mottagningstjänsterna och mun- och tandvården. Denna modulstruktur ger möjlighet att följa valfrihetens inverkan och jämföra landskapen med avseende på inverkan, även landskap med olika valfrihetsmodeller. Det finns också möjlighet till jämförelser inom landskapen, även om valfrihetens omfattning skulle öka med tiden. Information om förändringar i tjänsterna kan fås även i fråga om andra tjänster än dem som omfattas av valfriheten. Dessutom är det möjligt att granska kvalitetsuppgifter i olika regionala lösningar (Sitra).