FI SV

2.2 Tillsyn och egenkontroll

Landskapet övervakar både sin egen verksamhet och tjänsteproduktion som omfattas av dess organiseringsansvar, vilken även den nationella tillstånds- och tillsynsmyndigheten för sin del följer (Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet samt Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Landsbygdsverket, fr.o.m. 1.1.2019 Livsmedelsverket).

Uppgifter

  • i landskapets förvaltningsstadga införa bestämmelser som är nödvändiga med tanke på organiseringen av och tillsynen över tjänsteproduktionen
  • i avtalen om tjänsteproduktion inkludera bestämmelser som är tillräckliga med tanke på tillsynen (bl.a. kräva att producenten har en plan för egenkontroll)
  • utarbeta ett program för egenkontroll för tillsynen över tjänsteproduktionen
  • offentliggöra programmet för egenkontroll
  • utföra tillsyn i samarbete med tillsynsmyndigheterna

1 Tillsyn över landskapets egen verksamhet på en allmän nivå

Landskapet ansvarar för skötseln av tillsynsuppgiften och för genomförandet av egenkontrollen. Landskapet ska organisera och inkludera tillsynsfrågorna i landskapets organiseringsuppgift samt genomföra tillsynen med många olika metoder och genom omfattande insamling av uppgifter. Anordnaren ska använda indikatorer och uppföljningsinformation som gäller behoven av tjänster och genomförandet av tjänsterna i områdena och som kan definieras och samlas in på riksomfattande nivå. Dessutom analyserar anordnaren bl.a. följande: information som man krävt av tjänsteproducenterna i tillståndsprocessen, verksamhetsberättelser och avtal om tjänsteproduktion, respons, anmärkningar, information som erhållits om ärenden som tillsynsmyndigheter behandlat och om ärenden som gäller patientskador samt information i social- och patientombudsmännens verksamhetsberättelser. Tillsynen ordnas så att de metoder som används och den information som tillsynen ger är jämförbara med dem som används i de övriga landskapen.

I flerproducentmodellen, där landskapets tillsynsskyldighet omfattar många olika producenter, förutsätter egenkontrollen särskild planmässighet samt god kompetens i tillsynsmetoder och kännedom om tjänsternas innehåll och om den lagstiftning som gäller innehållet. Till de centrala metoderna för tillsynen över tjänsteproducenterna hör till exempel förfarandena för godkännande och avtalsförfarandena, liksom den uppföljning och tillsyn som hör samman med dessa förfaranden. I avtalen med tjänsteproducenterna kan landskapet inkludera kriterier genom vilka säkerställs att landskapet får den information som behövs i tillsynsuppgiften. Landskapet övervakar också de tjänsteproducenter som dess affärsverk och producenter av direktvalstjänster upphandlar tjänster av.

2 Landskapets program för egenkontroll för tjänsteproduktionen inom social- och hälsoväsendet samt räddningsväsendet

Landskapet har lagstadgad skyldighet (RP 15/2017, lagen om ordnande av social- och hälsovård 21 §) att utarbeta ett program för egenkontrollen av de uppgifter och tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar. Programmet är ett verktyg för den konkreta styrningen av tillsynen. Programmet är till hjälp när man ska identifiera riskerna förknippade med verksamheten och eventuella avvikelser i anordnarens eller tjänsteproducenternas tillsyn och när man planerar hur riskerna ska förebyggas och hur man ska gå till väga om riskerna eller avvikelserna realiseras. Räddningsväsendets program för egenkontroll utarbetas av det affärsverk i landskapet som ansvarar för räddningsväsendet (RP 16/2017, lagen om ordnande av räddningsväsendet 8 §). I programmet för egenkontroll anger landskapet hur tillhandahållandet av räddningsväsendets tjänster samt social- och hälsovårdstjänsterna, tillgången till dessa tjänster och deras kvalitet samt klient- och patientsäkerheten och jämlikheten säkerställs oberoende av vilken aktör som är tjänsteproducent.

Egenkontroll betyder inte samma sak i landskapet som hos producenter av social- och hälsovård. Landskapet övervakar med programmet för egenkontroll både sin egen verksamhet och tjänsteproduktionen. Tjänsteproducenterna utarbetar egna planer för egenkontroll. Landskapet ska i sin egen tillsyn säkerställa att alla tjänsteproducenter utarbetar en lämplig plan för egenkontroll som innehåller en tillräcklig beskrivning av deras tjänsteproduktion och att de följer planen. Med hjälp av de arrangemang och åtgärder som ingår i egenkontrollen sörjer man för att tjänsterna ordnas och genomförs enligt lagstiftningen. Med hjälp av egenkontrollen säkerställs bl.a. kund- och patientsäkerheten och andra kvalitetsfaktorer i landskapets verksamhet och i de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet, en jämlik behandling av dem som använder tjänsterna liksom förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna.

Genom egenkontrollen säkerställs också integrationen av tjänsterna och landskapets samordning av tjänsterna med de tjänster som kommunen och staten har ansvar för. I programmet för egenkontroll anges dessutom hur landskapet sörjer för valfriheten, följer tillhandahållandet av tjänsterna och åtgärdar observerade brister. Vidare beskrivs de metoder och indikatorer med vilka landskapet följer befolkningens välfärd och hälsa och hur uppföljningsuppgifter beaktas när tjänsterna ordnas.

Landskapet ska i programmet beskriva hur det övervakar att de tjänsteproducenter som omfattas av dess organiseringsansvar sköter egenkontrollen. I beskrivningen ska också anges hur landskapet undersöker missförhållanden som observerats i producenternas verksamhet och hur det ställer krav på åtgärder, hur det använder sin inspektionsrätt och hur det drar in ett godkännande och säger upp/upphäver ett avtal. I programmet beskrivs också hur man i tillsynen beaktar respons från kunderna och deras anhöriga och närstående samt från personalen (t.ex. arbetshälsoenkäter, sjukfrånvaro, personalomsättning).

Landskapet ska offentliggöra programmet för egenkontroll samt de iakttagelser som gjorts vid uppföljningen av programmet och de åtgärder som kommer att vidtas utifrån iakttagelserna. Det kan rekommenderas att programmet publiceras på en offentlig webbplats. Programmet för egenkontroll, som styr tillsynen och egenkontrollen, ska utformas på ett ändamålsenligt sätt med tanke på landskapets egen verksamhet. I och med detta kommer landskapens program för egenkontroll sannolikt att avvika en aning från varandra. Programmet ska dock innehålla minst det som anges i lagstiftningen.

3 Planer för egenkontroll

Utöver att landskapet ska ha ett program för egenkontroll ska varje tjänsteproducent ha en plan för egenkontroll.

Tjänsteproducenten ska ha det yrkeskunnande, de kunskaper och den erfarenhet som behövs för att bedöma med vilken slags egen styrning och tillsyn man kan säkerställa att kvaliteten på verksamheten är god och att författningarna iakttas. Tjänsteproducentens plan för egenkontroll är i första hand ett dagligt verktyg för kvaliteten på tjänsterna och för utveckling av tjänsterna.

Därför bör man vid utarbetandet av planen beakta verksamhetsenhetens förhållanden och utarbeta den tillsammans med personalen och i mån av möjlighet även med dem som använder tjänsterna. I planen beskrivs bl.a. de förfaranden som tjänsteproducenten följer och hur dessa övervakas, och den innehåller uppgifter om alla centrala åtgärder genom vilka tjänsteproducenten själv övervakar sina verksamhetsenheter, personalens arbete och kvaliteten på sina tjänster. I planen för egenkontroll ska bestämmelserna i lagstiftningen om egenkontroll beaktas, liksom eventuella anvisningar som olika aktörer gett om dokumentets innehåll. Strävan med planen för egenkontroll är att säkerställa att tjänsteproducenterna följer lagstiftningen, till exempel kontrollerar personalens kompetens i JulkiTerhikki och JulkiSuosikki systematiskt och regelbundet, eller att förvaltningsbesluten i socialvårdstjänsterna fattas på behörigt sätt.

I planen för egenkontroll kommer man överens om hur man förebygger och åtgärdar risker, farosituationer och kvalitativa brister som observeras i tjänsteverksamheten och hur man säkerställer yrkeskompetensen hos de yrkesutbildade personerna inom hälso- och sjukvården. Ju mer mångsidig och riskfylld tjänsteproducentens verksamhet är, desto mer omfattande och detaljerad ska planen vara.

4 Myndighetstillsyn

Till landskapets anordnaransvar hör också olika typer av myndighetstillsyn över olika aktörer och verksamheter.

Myndighetstillsyn utförs i synnerhet inom miljöhälsovården, som inom SHM:s förvaltningsområde omfattar övervakningen av hälsoskydds- och tobakslagen och inom JSM:s förvaltningsområde övervakningen av livsmedelssäkerheten samt djurens hälsa och välbefinnande.

Till de centrala tillsynsobjekten i hälsoskyddslagen hör hushålls- och badvattnen samt boendehälsan, som inkluderar bl.a. inomhusluften i skolor och daghem. Även tillsynen och främjandet av sundheten i den allmänna livsmiljön hör till landskapets uppgifter enligt hälsoskyddslagen. Enligt tobakslagen övervakas både försäljningen av tobaksprodukter och rökförbuden. Ett tillsynsobjekt som inte hör till miljö- och hälsoskyddet, serveringen av alkohol, kommer också att omfattas av landskapets organiseringsansvar. När det gäller tobaks- och hälsoskyddsövervakningen samt övervakningen av serveringen av alkohol kommer landskapets verksamhet att utvärderas av Statens tillstånds- och tillsynsverk (LUOVA).

Till landskapens uppgifter inom verksamhetsområdet livsmedelssäkerhet hör tillsyn och kontroller av livsmedel, djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet, produktionsinsatser inom jordbruket och ekologisk produktion samt vissa till dessa uppgiftsområden hörande uppgifter, såsom organisering av veterinärtjänster. Om organiseringen av dessa uppgifter finns bestämmelser i EU:s kontrollförordning ((EG) nr 882/2004, reviderad genom (EU) nr 2017/625), som ålägger medlemsstaterna att planera, styra och säkerställa funktionaliteten hos hela tillsynskedjan (Evira, andra centrala myndigheter och landskapen), likaså att utbilda och utföra revisioner av tillsynsmyndigheter samt årligen rapportera till EU hur uppgifterna skötts. I Finland ansvarar Evira för skötseln av uppgifterna på nationell nivå och landskapen på regional nivå.

Tillsynen i Finland styrs med en flerårig riksomfattande tillsynsplan för livsmedelskedjan (VASU) och med sektorvisa tillsynsplaner som grundar sig på den riksomfattande planen (EHO tillsynsprogram för djurens hälsa och välbefinnande (på finska)), som det finns bestämmelser om i speciallagar. Utöver Evira utför även EU årligen revisioner av landskapens verksamhet. Det finns mer detaljerade uppgifter om landskapens uppgifter och VASU-processen (planering, rapportering, utbildning, revisioner, uppföljning) på regionreformen.fi.

När det gäller hela miljöhälsovården styrs landskapens verksamhet med riksomfattande tillsynsprogram, som Luova och Evira upprättar tillsammans och som landskapen utgår från när de upprättar sina tillsynsplaner för miljöhälsovården.

Landskapen ska också sköta de uppgifter som hör ihop med helheten av utbetalande organ och som gäller medlen från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling, EU:s garantifond för jordbruket och de nationella medlen med nära koppling till dessa fonderna. Enligt EU-författningarna är det det utbetalande organet som har ansvaret för organiseringen av om dessa uppgifter (Landsbygdsverket, från och med 1.1.2019 Livsmedelsverket). Landskapen utför den substanstillsyn på gårdarna som hör ihop med EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling och EU:s garantifond för jordbruket i enlighet med Landsbygdsverkets anvisningar. En förutsättning för utbetalning av odlarstöd till gårdarna är att de kontroller som ska utföras på plats sker inom tidsfristerna i EU-lagstiftningen och inom de tidsfrister som det utbetalande organet fastställer. Att kontrollerna utförs enligt EU-lagstiftningen är väsentligt även med tanke på risken för finansiella korrigeringar. Det har getts närmare uppgifter om kontrollernas innehåll med landskapsreformens vägkarta. Skötseln av uppgifterna i anknytning till helheten av utbetalande organ förutsätter att landskapen ingår avtal om utbetalande organ. Dessa uppgifter får inte skötas av affärsverket. Landskapens skötsel av dessa uppgifter granskas inte bara av Landsbygdsverket utan även av Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten, den attesterande myndigheten och statens revisionsverk. En närmare beskrivning av granskningarnas innehåll och kraven i fråga om det utbetalande organet finns på Landsbygdsverkets webbplats.

För tillsynen har landskapet rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter och utredningar av tjänsteproducenterna. Dessutom har landskapet rätt att inspektera tjänsteproducenternas verksamhet och lokaler. Kunden har rätt att få ett missförhållande som han eller hon erfarit i en tjänst som omfattas av valfriheten behandlad av landskapet. Landskapet ska behandla ärendet och ge kunden svar inom en rimlig tid, om det inte finns grunder för att överföra ärendet till tjänsteproducenten för behandling som en anmärkning.

Anordnaren ska regelbundet analysera uppgifter som samlats in vid skötseln av tillsynsuppgifterna. Landskapet ska kontrollera att anmärkningar och reklamationer behandlas på ett adekvat och objektivt sätt och att man besvarar anmärkningar utan dröjsmål.

Tillsynen förutsätter samarbete med den riksomfattande tillstånds- och tillsynsmyndigheten (LUOVA, samt Evira och Landsbygdsverket, fr.o.m. 1.1.2019 Livsmedelsverket). Landskapet har ansvar för att ärenden som gäller äventyrande av kundsäkerheten och som det inte självt kan sköta överförs till tillsynsmyndigheten. Landskapet ansvarar för att statens tillsynsmyndighet är medveten om tillsynsfrågor som äventyrar kundsäkerheten och som man inte kan sköta med egenkontrollen och som kan kräva åtgärder också av statens tillsynsmyndighet.

Anordnaren ska i samarbete med den riksomfattande centrala myndigheten styra och utbilda sin egen personal och tjänsteproducenterna regelbundet, utföra ad hoc-inspektioner samt systematiskt undersöka och behandla anmälningar om missförhållanden, anmärkningar och klagomål som tillsynsmyndigheten överfört och som ska behandlas som anmärkningar. Landskapet ska behandla tillsynsärendena så att den information som behandlingen ger kan beaktas i arbetet med att utveckla verksamheten.

Lagstiftning

  • landskapslagen (9 §)
  • lagen om ordnande av räddningsväsendet (8 §, 13 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (21 §, kap. 6)
  • lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården (80 §)

Nationellt stöd och exempel på god praxis