FI SV

5.3 Frågor som gäller samarbetsområdet

För den regionala samordningen och utvecklingen av den social- och hälsovård som ordnas av landskapen samt för samarbetet kring den finns fem samarbetsområden. I den statsrådsförordning som fastslår vilka landskap som ska höra till samarbetsområdena beaktas att landskapen Birkaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Nyland och Egentliga Finland, som är huvudmän för universitetssjukhus, ska höra till olika samarbetsområden. För samarbetsområdet upprättas en samarbetsavtal mellan landskapen. Landskapen Birkaland, Norra Österbotten, Norra Savolax, Nyland och Egentliga Finland sköter de förvaltningsuppgifter som krävs för att upprätta samarbetsavtal.

Uppgifter

För den regionala samordningen av social- och hälsovården ingår de landskap som hör till ett samarbetsområde för social- och hälsovården ett samarbetsavtal. I avtalet beaktas uppföljningsuppgifter om befolkningens välfärd och hälsa och befolkningens servicebehov samt de riksomfattande målen för social- och hälsovården. I samarbetsavtalet avtalas om följande:

  1. åtgärder för att säkerställa integration av tjänsterna och lika tillgång till tjänster, kundernas rätt att delta och deras påverkningsmöjligheter samt de språkliga rättigheterna
  2. åtgärder för att säkerställa en verkningsfull, högklassig och kostnadseffektiv produktionsstruktur för social- och hälsovården
  3. landskapens arbetsfördelning och samarbete vid produktion av jourtjänster dygnet runt
  4. samarbetet inom den prehospitala akutsjukvården och samordningen av den prehospitala akutsjukvården med den övriga verksamheten samt finansieringen av centralen för prehospital akutsjukvård
  5. landskapens arbetsfördelning och samarbete vid ordnandet av social- och hälsovårdstjänster (utöver de som avses i 3 och 4 punkten) samt stödtjänster, samordning av annan verksamhet samt principerna för ibruktagande av nya metoder
  6. samarbetsområdets investeringsplan, som ska innehålla ett gemensamt förslag från landskapen till statsrådet om de investeringar som är ekonomiskt betydande för social- och hälsovården eller annars vittsyftande med avseende på social- och hälsovårdens funktionssätt eller servicesystem
  7. landskapens samarbete och arbetsfördelning vid genomförandet av utbildning, forskning och utvecklingsverksamhet
  8. utvecklandet av informationshanteringen och de elektroniska tjänsterna inom social- och hälsovården, samordningen i fråga om användningen av klient- och patientuppgifter samt fastställandet av den övergripande regionala arkitekturen i samarbetsområdet enligt lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011)
  9. åtgärder som beredskapen för störningar och exceptionella situationer kräver
  10. övrigt samarbete inom social- och hälsovården.

Arbetsfördelningen ska främja klient- och patientsäkerheten och övrig kvalitet samt förverkligandet av en ändamålsenlig, kostnadsnyttoeffektiv och effektiv produktionsstruktur. Vid arbetsfördelningen ska det dessutom säkerställas att en verksamhetsenhet som tillhandahåller tjänster med stöd av samarbetsavtalet har tillräckliga ekonomiska och personella resurser samt tillräcklig kompetens för att sköta uppgiften.

Landskapens samarbetsavtal upprättas för en fullmäktigeperiod. Avtalet godkänns i fullmäktige i alla delaktiga landskap och utgör en gemensam servicestrategi för de tjänster som omfattas av avtalet. Även statsrådets riksomfattande mål för social- och hälsovården inkluderas i samarbetsområdets servicestrategi. De frågor som man kommer överens om i samarbetsavtalet styr samarbetsområdets verksamhet. Fullgörandet av samarbetsavtalet följs och utvärderas årligen, och vid behov ändras det.

Syftet med samarbetsavtalet är att åstadkomma en ändamålsenlig och kostnadseffektiv produktionsstruktur och att samordna tjänster. I detta sammanhang kommer man överens om samarbetet och arbetsfördelningen, bl.a. i fråga om dygnetruntjouren, den prehospitala akutsjukvården och stödtjänsterna. Om beredskapen för störningssituationer och exceptionella situationer och tillhörande åtgärder kommer man överens om tillsammans. I avtalet ska det också ingå ett förslag till statsrådet om investeringar som är ekonomiskt betydande för social- och hälsovården eller vittsyftande och som ska genomföras under de fyra följande räkenskapsperioderna. Detta förslag är en förutsättning för investeringar. Man kommer också överens om uppföljningen av landskapens gemensamma verksamhet och om tillhörande rapporteringsskyldighet.

I samarbetsavtalet kommer man också överens om landskapens samarbete och arbetsfördelning vid genomförandet av utbildning, forskning och utvecklingsverksamhet. Till samarbetsområdets uppgifter hör bl.a. att tillsätta en gemensam forskningskommitté samt ingå ett utbildningsavtal med universitet som tillhandahåller utbildning i medicin och odontologi samt utbildning för socialvårdspersonal, med ett universitetslandskap som ansvarigt landskap. Forskningskommittén fördelar statens forskningsfinansiering inom sitt område.

Genom samarbetsområden sköts också fastställandet av helhetsarkitekturen för informationsförvaltningen och styrningen av den, utvecklandet av de elektroniska tjänsterna samt samordningen av användningen av kund- och patientuppgifterna. För administrationen i anknytning till dessa uppgifter behövs ett organ eller forum som verkar över landskapsgränserna och vars uppgift är att fatta beslut, samordna verksamheten och rapportera till SHM. Dessutom ska nationella informationslösningar användas, om sådana finns tillgängliga. Till det ansvariga landskapets uppgifter hör att ansvara för ordnandet av sammanträden och de administrativa arbetena i anknytning till dessa.

När samarbetsavtalet bereds är det viktigt att beakta att servicesystemet ska utvecklas klient- och patientorienterat och i enlighet med det faktiska servicebehovet. Det behövs också en gemensam uppfattning om servicebehoven i framtiden, om kommande förändringar i verksamhetsmiljön, om de uppskattade kund- och patientströmmarna över landskapsgränserna och om den sammantagna ekonomiska situationen i de landskap som hör till samarbetsområdet. Dessutom behövs information om det befintliga kompetenskapitalet. Med hjälp av gemensamma undersökningar av kompetensbehoven kan man bilda sig en uppfattning om organiseringen av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten och se till att den faktiskt stöder servicesystemet.

I framtiden kan man utveckla också annat än social- och hälsovårdstjänsterna på specialnivå i samarbeten över landskapsgränserna, exempelvis i fråga om de praktiska åtgärder som behövs för att nå de riksomfattande utvecklingsmålen. Ett gemensamt uppgiftsunderlag i samarbetsområdet främjar utvecklingsarbetet i samarbetet och kan spara landskapens resurser i uppgiften att organisera social- och hälsovården. Enhetliga verktyg och förfaranden i organiseringsarbetet förbättrar också uppgifternas jämförbarhet. Jämförbara uppgifter bör också vara målsättningen på nationell nivå. Det kan rekommenderas att landskapen utför sin organiseringsverksamhet nätverksbaserat i samarbetsområdena.

Till landskapens centrala uppgifter som anknyter till de verksamheter som sköts av samarbetsområdet för social- och hälsovårdstjänsterna hör följande:

  • sköta de centraliserade uppgifterna i de mest krävande tjänsterna över landskapsgränserna
  • upprätta ett samarbetsavtal för skötseln och samordningen av tjänster
  • grunda ett forum för beslutsfattandet över landskapsgränserna
  • bereda målen i samarbetsavtalet utifrån information om servicebehovet och kompetensen
  • genomföra det regionala samarbetet i enlighet med samarbetsavtalet
  • koordinera det samarbete mellan landskapen som gäller utvecklingsarbete och informationsförvaltning

Samarbete vid organisering av den regionala väghållningen

Enligt lagen om trafiksystem och landsvägar (RP-utkastet 5.7.2017) ska samarbetsområdena (max. 9) för den regionala väghållningen sköta planeringen av väghållningen och finansieringen, beredningen av planen för väghållning och trafik och väghållningsavtalet, planeringen av vägprojekt samt upphandlingen av planering, underhåll och byggande av landsvägar. I februari 2018 hade de som ansvarade för beredningen i fråga om trafikförvaltningen (kommunikationsministeriet, Trafikverket, NTM-centralerna) och landskapen tillsammans tagit fram följande alternativ för organiseringen (enligt 8 § i landskapslagen): 1) en modell med ett värdlandskap, 2) en landskapsenhet som hör till landskapskoncernen xx sköter väghållningsuppgifterna, 3) samarbetsområdets uppgifter sköts av ett gemensamt affärsverk för väghållningen och 4) ett organ som är gemensamt för landskapen och en serviceinrättning som är underställd detta organ. Dessutom har det konstaterats att även andra slags modeller bör granskas. Man fortsätter beredningen för att finna fungerande modeller för olika samarbetsområden.

Lagstiftning

  • landskapslagen (12 §, 46-51 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (10 §, 16–18 §, 27 §)

Nationellt stöd och exempel på god praxis

Som exempel på tjänster och uppgifter som kan samlas i ett samarbetsområde kan nämnas de tjänster riktade till barn, unga och familjer för vilka man i det pågående programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) grundar kompetens- och stödcenter i fem samarbetsområden. Dessa center har delvis en nätverksstruktur. I centren samlas de tjänster som förutsätter ytterst krävande kompetens och specialisering, och centren sköter även styrningen och samordningen av samarbetet mellan landskapen i fråga om dessa tjänster. Till centrens uppgifter hör också samarbete med landskapen, universiteten, universitetssjukhusen och kompetenscentrumen inom det sociala området i syfte att stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten och styrningen genom information. Centren kan delta i beredningen och uppföljningen av samarbetsavtalet i fråga om dessa tjänster för barn, unga och familjer och i fråga om det forsknings- och utvecklingsarbete som genomförs i anknytning till dessa tjänster.