FI SV

1.1 Landskapsstrategin, servicestrategin och servicelöftet

Landskapets landskapsstrategi utgör ett styrinstrument som landskapsfullmäktige använder vid ledning av landskapet. I strategin fattar landskapsfullmäktige beslut om långsiktiga mål för landskapets verksamhet och ekonomi. Avsikten är att säkerställa att landskapets verksamhet leds som en helhet och att den strategiska och den ekonomiska planeringen i landskapet kopplas ihop på ett ändamålsenligt sätt. Landskapets servicestrategi utarbetas i anslutning till landskapsstrategin och innehåller de centrala målen för de social- och hälsovårdstjänster samt andra tjänstehelheter som omfattas av landskapets organiseringsansvar. Landskapets servicelöfte är en del av servicestrategin och anger hur landskapet tillhandahåller de social- och hälsovårdstjänster samt andra tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar så att invånarnas behov och åsikter beaktas.

Uppgifter

I landskapsstrategin fattar landskapsfullmäktige beslut om långsiktiga mål för landskapets verksamhet och ekonomi i fråga om alla uppgifter och tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar. Landskapsstrategin grundar sig både på en bedömning av läget i landskapet vid den tidpunkt då strategin utarbetas och på en bedömning av kommande förändringar i omvärlden och deras inverkan på fullgörandet av landskapets uppgifter. I strategin ska också anges hur genomförandet av strategin utvärderas och följs upp. Landskapsstrategin innehåller riktlinjer om bl.a. följande:

  • främjandet av invånarnas välfärd inom landskapets uppgiftsområde
  • strategiska riktlinjer för ordnandet och produktionen av tjänster
  • målen för tjänsterna i de lagar som gäller landskapets uppgifter
  • utvecklingen av områdena, områdesanvändningen, livsmiljöns kvalitet och områdets näringar
  • ägarpolitiken
  • personalpolitiken
  • invånarnas möjligheter att delta och påverka

Landskapsstrategin samlar de olika tjänsterna och har en utvecklande och prognostiserande roll i området. Landskapets strategiska mål styr hela landskapskoncernens verksamhet samt de krav som ställs på tjänsteproduktionen (privata bolag, offentliga bolag och affärsverk). Landskapet bereder i egenskap av anordnare landskapsstrategin i samverkan med personalen, beslutsfattarna och invånarna. Dessutom fungerar den politiska styrningen samt informationen från de olika tjänsteproducenterna som underlag för strategiberedningen. I landskapsstrategin fastställs bl.a. gemensamma mål för främjande av invånarnas välfärd i hela landskapet samt mål för välfärden på befolkningsnivå för fullmäktiges mandatperiod. Ett av målen kan till exempel vara att andelen personer under 18 år som är placerade utanför hemmet sjunker. I landskapsstrategin ska dessutom de riksomfattande målen beaktas.

En horisontell utgångspunkt för landskapets verksamhet bör vara att i enlighet med grundlagen främja både jämlikheten och jämställdheten mellan könen. Dessa mål bör anges i de strategiska dokumenten så att det finns en grund för landskapets insatser för jämlikheten och jämställdheten. I landskapen fattas rikligt med beslut som inverkar direkt på invånarnas liv. Därför är det viktigt att man vid fastställande av riktlinjer bedömer om de beslut som man tänker fatta har olika konsekvenser för män och kvinnor, för personer i olika åldrar, för personer med en funktionsnedsättning osv. Om man beaktar jämställdhet och jämlikhet vid beslutsfattande blir kvaliteten på besluten bättre och de rätta besluten fattas. Som verktyg i detta arbete används den jämlikhets- och jämställdhetsplanering som föreskrivs i diskrimineringslagen och jämställdhetslagen.

Landskapets arbete för att nå strategins mål genomförs i den operativa verksamheten. För landskapsstrategin fastställs mål och strategiska indikatorer med vilka det sektorsövergripande landskapets verksamhet och bl.a. de integrerade tjänsterna kan följas upp. Även läget i fråga om de riksomfattande målen och indikatorerna bör följas.

Landskapsfullmäktige beslutar om en servicestrategi för social- och hälsovården samt andra tjänstehelheter. Denna utgör en del av landskapsstrategin och utarbetas för planeringen och ledningen av landskapets ekonomi och verksamhet. I servicestrategin beslutar landskapet om de långsiktiga målen för den social- och hälsovård och de övriga tjänstehelheter som omfattas av dess organiseringsansvar. Servicestrategin ska basera sig på invånarnas behov, men också beakta de ekonomiska ramarna i lagen om landskapens finansiering. Servicestrategin innehåller riktlinjer om bl.a. följande:

  • målen i fråga om den minsta mängd tjänster som ska anskaffas från privata tjänsteproducenter inom social- och hälsovården
  • hur stor del av tjänsterna som ska konkurrensutsättas i syfte att utveckla nya lösningar som förbättrar den innovativa verksamheten och kostnadsnyttoeffekten

Landskapet bereder i egenskap av anordnare av social- och hälsovårdstjänsterna servicestrategin, liksom landskapsstrategin, i samverkan med personalen, beslutsfattarna och kunderna. Dessutom används uppgifter som fås av tjänsteproducenterna som underlag vid strategiberedningen.

Landskapets arbete för att nå målen i servicestrategin genomförs i den operativa verksamheten. Man följer och mäter uppfyllelsen av de strategiska målen med hjälp av indikatorer som landskapet beslutar om. I servicesstrategin ska landskapet bl.a.

  1. besluta om långsiktiga mål för den social- och hälsovård och de övriga tjänstehelheter som omfattas av dess organiseringsansvar och i samband med detta beakta även de riksomfattande målen för social- och hälsovården och de övriga tjänstehelheterna
  2. besluta om riktlinjer för när valfrihetslagstiftningen ska införas
  3. besluta om riktlinjer för utbudet av direktvalstjänster
  4. fastställa de landskapsspecifika målen och riktlinjerna i fråga om flerproducentmodellen med hänsyn till de riksomfattande målen, exempelvis vilken del av upphandlingarna som ska läggas ut på ett innovativt sätt samt i vilken omfattning och i vilka tjänster kundsedel och personlig budget ska användas
  5. besluta om den egna serviceverksamhetens omfattning och roll i tjänsteproduktionen
  6. för de centrala tjänstehelheterna sätta upp mål som gäller integrationen av tjänsterna
  7. sätta upp de centrala målen för servicestrukturen och kvaliteten
  8. fastställa de centrala grundprinciperna för det fysiska och det digitala servicenätet
  9. fastställa principerna för kundernas deltagande i arbetet med att utveckla tjänsterna
  10. för social- och hälsovårdstjänsternas del fastställa de centrala riktlinjerna för det utvecklingsarbete som gäller främjandet av välfärd och hälsa
  11. fastställa vilka av de uppgifter som ingår i landskapets uppgiftsområde som landskapet självt ska sköta och vilka som ska skötas i samarbete med ett annat landskap

Landskapsfullmäktige beslutar om ett servicelöfte för de social- och hälsovårdstjänster samt övriga tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar. Servicelöftet utgör en del av servicestrategin. I servicelöftet beaktas de synpunkter och behov som landskapets invånare har i beredningen och verkställandet av servicestrategin. Servicelöftet är ett nytt element i ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Det ger landskapet möjlighet att genom sina invånares deltagande sätta upp mål som är viktiga för det egna landskapet och som kräver ett brett engagemang hos olika aktörer. Ett mål kan till exempel vara att ”landskapet lovar arbeta för att invånarnas vardag ska bli lättare och säkrare". Ett mål av denna typ ger möjlighet att lyfta arbetet med att främja invånarnas välfärd och hälsa till en nivå där servicen beskrivs i form av ett servicelöfte. På detta sätt blir utöver landskapet och dess invånare även kommunerna och aktörerna i tredje sektorn engagerade i arbetet. I servicelöftet kan anordnaren också inkludera invånarnas möjlighet att delta, exempelvis så att landskapet förutsätter att alla aktörer i tillräcklig mån beaktar kundernas möjlighet att delta.

Genom servicelöftet bör man dock inte skapa förväntningar utan täckning, och dess innehåll bör vara direkt kopplat till målen i landskaps- och servicestrategierna. Löftet bör vara lätt att förstå och offentligt framlagt. Uppfyllelsen av löftet bör bedömas tillsammans med landskapets invånare och kunderna. Vid bedömningen kan man använda befintliga goda rutiner för deltagande, bl.a. insamling av empiriska uppgifter av organisationer och användning av verksamheten med erfarenhetsexperter.

Beredningen av landskapsstrategin, servicestrategin och servicelöftet och uppföljningen av hur de genomförts kräver att anordnaren satsar kraftigt på kommunikation och bygger upp olika kommunikations- och responskanaler samt responssystem. Landskaps- och servicestrategin bör grunda sig på ett verkligt och mätbart servicebehov och inte på befintliga servicestrukturer och sätt att producera tjänster. En servicestrategi som är tillräckligt konkret och innehåller mätbara mål stöder anordnaren och förebygger uppkomsten av ett demokratiunderskott.

Landskapsfullmäktige godkänner före utgången av varje år en budget för landskapet för det följande kalenderåret och beaktar då landskapskoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. Samtidigt godkänner fullmäktige en ekonomiplan för tre eller flera år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för landskapets och landskapskoncernens verksamhet och ekonomi. Målen ska vara i linje med landskapsstrategin. En heltäckande landskaps- och servicestrategi ger en god grund för utarbetandet av landskapets budget och verksamhetsplan.

Lagstiftning

  • landskapslagen (6 §, 35–36 §, 46 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (4 §, 14–16 §, 97 §)
  • diskrimineringslagen (1325/2014)
  • lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986)

Nationellt stöd och exempel på god praxis

I regeringens spetsprojekt "Kundorienterad service" definieras processen för framtagning av ett offentligt servicelöfte, och avsikten är att denna process ska användas i landskapens beredningsarbete.

På webbplatsen yhdenvertaisuus.fi finns en lista över handböcker och råd om likabehandlingsplanering (på finska): https://yhdenvertaisuus.fi/etusivu

  • Yhdenvertaisuuslaki-esite
  • Yhdenvertaisuuden arvioinnin työkalu
  • Yhdenvertaisuussuunnittelun ohjeita
  • Jämställdhetslagen

Kommunförbundets handböcker: