FI SV

1.4 Helheten av tjänster i modellen med flera producenter

Landskapets verksamhet baserar sig på servicebehoven hos dess kunder – landskapets invånare, företag och intressentgrupper. De tjänster som tillhandahålls kunderna bygger på de uppgifter som lagstiftningen ålägger landskapet att sköta och på kundernas behov av att tjänsterna är sammankopplade. Landskapets tjänster kan delas upp i tjänstehelheter, som baserar sig på substanslagstiftning. Med tjänstehelheterna struktureras landskapets verksamhet och planeringen av tjänsteproduktionen. En tjänstehelhet innefattar tjänster som grundar sig på en författning eller på flera författningar som har kopplingar till varandra. http://alueuudistus.fi/tiekartta/maakunnan-palvelut (på finska)

  • Tjänster för områdesutvecklingen
  • Tjänster för områdesanvändningen
  • Kollektivtrafiktjänster
  • Tillväxttjänster
  • Invandrartjänster
  • Naturvårdstjänster
  • Tjänster för jordbruks- och livsmedelsproduktionen
  • Tjänster för landsbygdsutvecklingen
  • Räddnings- och säkerhetstjänster
  • Social- och hälsovårdstjänster
  • Vatten- och havsvårdstjänster
  • Vatten- och fiskerihushållningstjänster
  • Miljöhälsovårdstjänster
  • Tjänster för produktion av miljöinformation

Landskapets tjänster kan produceras av offentliga, privata och tredje sektorns aktörer, det vill säga landskapen, företag och organisationer. Detta innebär att landskapen har en modell med flera producenter.

Uppgifter

Landskapet organiserar skötseln av sina uppgifter självt eller avtalar om överföring av organiseringsansvaret till ett annat landskap. Det landskap som ansvarar för organiseringen av uppgifterna svarar för att invånarnas lagstadgade rättigheter tillgodoses och för samordningen av tjänstehelheterna. I fråga om de tjänster som organiseras och andra åtgärder ska detta landskap sörja för följande:

  • lika tillgång till tjänsterna
  • fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten i fråga om tjänsterna
  • sättet att producera tjänsterna
  • styrningen av och tillsynen över produktionen
  • utövandet av myndigheternas befogenheter

Organiseringen av landskapets uppgifter kan också samlas hos ett eller flera landskap, om det är nödvändigt för att förbättra kvaliteten och tillgången till tjänster, för att främja tryggandet av språkliga rättigheter eller tillräckliga personalresurser och andra resurser eller tillräcklig särskild expertis som behövs för den berörda uppgiften, eller om det är nödvändigt av någon annan motsvarande och grundad anledning. Landskapet svarar för finansieringen av sina uppgifter även om organiseringsansvaret överförs till ett annat landskap eller när ett annat landskap enligt lag svarar för skötseln av uppgiften.

Landskapet beslutar i sin servicestrategi om riktlinjerna för hur tjänsterna ska produceras. Landskapet kan producera tjänsterna självt eller i samarbete med andra landskap, eller så kan det på basis av ett avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter. När landskapet skaffar tjänster av en annan tjänsteproducent kvarstår organiseringsansvaret hos landskapet. Tjänsteproducentens ansvar för tjänsterna bestäms enligt lagstiftningen och enligt vad landskapet och tjänsteproducenten har avtalat om. Landskapet kan anförtro offentliga förvaltningsuppgifter åt andra än myndigheter endast om det föreskrivs särskilt om det genom lag.

Landskapet säkerställer och övervakar att affärsverk som producerar tjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar och sammanslutningar och stiftelser som producerar sådana tjänster har tillräckliga professionella, verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningar för att producera tjänsterna. Landskapet ser till att dess förvaltningsstadga och avtalen med tjänsteproducenterna innehåller de bestämmelser som behövs för att landskapets organiseringsansvar ska bli uppfyllt. Landskapet styr och övervakar den tjänsteproduktion som hör till dess organiseringsansvar. Landskapet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av tjänsteproducenterna få de uppgifter som är nödvändiga för kontroll av förutsättningarna för att tjänsterna produceras på behörigt sätt och för att genomföra tillsynen. En landskapsmyndighet har dessutom för kontroll av förutsättningarna för att tjänsterna produceras på behörigt sätt och för att genomföra tillsynen rätt att inspektera tjänsteproducentens utrymmen och utrustning och då få tillträde till alla andra utrymmen som tjänsteproducenten förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur.

Social- och hälsovårdstjänster

Till landskapets centrala uppgifter i fråga om organiseringen av social- och hälsovårdstjänsterna och hanteringen av tjänsteproduktionen hör följande:

  • bestämma behovet av tjänster på befolkningsnivå i landskapet
  • ta fram en servicestrategi och ett servicelöfte som svarar på servicebehovet
  • bestämma sättet att producera tjänster
  • sköta ägarstyrningen av bolagiserad tjänsteproduktion
  • bestämma innehållet i avtalet om ett samarbetsområde och definiera de tjänster som samlas i större helheter
  • bestämma det informationsinnehåll som behövs för uppföljningen av tjänsteproduktionen samt sörja för de informationssystem som är nödvändiga vid uppföljningen
  • bestämma villkor för tjänsteproducenterna
  • sköta frågor som gäller beredskap

Till landskapets organiseringsansvar hör att samordna kundernas social- och hälsovårdstjänster och tillväxttjänsterna och skapa helheter av dem samt att samordna verksamheten med kommunens, statens och landskapets övriga tjänster. Landskapet ser till att producenterna av olika tjänster samarbetar med varandra så att kunderna har tillgång till samordnade tjänster. Det finns fem samarbetsområden för den regionala samordningen och utvecklingen av social- och hälsovården och för samarbetet kring den, och för varje samarbetsområde ingås ett samarbetsavtal mellan de landskap som hör till området. En del av de tjänster och uppgifter som hör till socialvården och hälso- och sjukvården får samlas till större helheter till ett eller flera landskap, om det är nödvändigt för att säkerställa tillgången till tjänster och tjänsternas kvalitet samt kundernas rättigheter på grund av att uppgifterna är krävande eller att de aktualiseras sällan eller på grund av stora kostnader till följd av uppgifterna. Landskapet ordnar social- och hälsovårdstjänsterna så att kunden har möjlighet att välja tjänsteproducent.

Landskapet ska identifiera sina kunder och de kundgrupper som behöver tjänster som är samordnade på bred basis. Genom att segmentera kunderna enligt deras servicebehov kan landskapet planera en fungerande helhet av tjänster för varje kundsegment. I denna helhet fungerar samarbetet mellan tjänsteproducenterna och övergången från en tjänst till en annan på ett ändamålsenligt sätt utan omotiverade dröjsmål eller avbrott. Genom att definiera lämpliga tjänstehelheter i samarbete med de olika tjänsteproducenterna kan man säkerställa förutsättningarna för integrationen av tjänster. I tjänstehelheterna finns servicekedjor med hjälp av vilka det är möjligt att precisera arbetsfördelningen mellan tjänsteproducenterna och övergångarna i tjänsterna. När tjänstehelheterna och servicekedjorna definieras ska man bedöma vilken slags servicekedja som ger den bästa effekten med tanke på kundens behov. För att stärka hanteringen av helheten kan man sätta upp mål som tjänsteproducenterna ska uppnå och införa incitament som stöder måluppfyllelsen. Målen och incitamenten kan gälla tjänsternas verkningsfullhet, smidighet eller integrationen av tjänsterna i fråga med landskapets övriga tjänsteproduktion. 

Landskapet utarbetar ett program för egenkontroll i fråga om de uppgifter och tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar. I detta program fastställs:

  • hur tillhandahållandet av social- och hälsovård, tillgången till vård, vårdens kvalitet samt klienternas och patienternas jämlikhet säkerställs oberoende av om en tjänst produceras av landskapet eller någon annan tjänsteproducent
  • hur tillhandahållandet av social- och hälsovårdstjänster, klient- och patientsäkerheten och kvaliteten i övrigt samt jämlikheten övervakas och upptäckta brister åtgärdas

I sin egen verksamhet håller landskapet ordnandet av social- och hälsovård och produktionen av tjänster åtskilda. Landskapets affärsverk svarar för landskapets egen tjänsteproduktion. Kommuner och samkommuner samt deras dottersammanslutningar och stiftelser där de har bestämmande inflytande får inte producera social- och hälsovårdstjänster som omfattas av landskapens organiseringsansvar. Som tjänsteproducent kan följande fungera: landskapets affärsverk samt aktiebolag och andra bolag, sammanslutningar, föreningar, andelslag, stiftelser och självständiga yrkesutövare som producerar social- och hälsovårdstjänster för landskapet. Till tjänsteproducenternas skyldigheter hör att i sin verksamhet:

  • iaktta de lagstadgade skyldigheterna i fråga om den offentliga social- och hälsovården
  • iaktta landskapets servicestrategi och servicelöfte
  • tillhandahålla kunden tjänster i enlighet med kundplanen
  • iaktta de tjänstehelheter och servicekedjor som landskapet fastställt samt säkerställa integrationen av servicekedjorna och det samarbete med andra tjänsteproducenter som en fungerande integration förutsätter
  • lagra klient- och patientuppgifter i landskapets klient- och patientregister med hjälp av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007)
  • till landskapet lämna de uppgifter om tillhandahållna tjänster som fullgörandet av landskapets organiseringsansvar förutsätter
  • följa hur de ovannämnda skyldigheterna fullgörs

En tjänsteproducent som producerar social- och hälsovårdstjänster för landskapet övervakar att den egna verksamheten är korrekt liksom även klient- och patientsäkerheten och kvaliteten i övrigt. Tjänsteproducenten utarbetar en plan för egenkontroll för att följa övervakningen av den egna verksamheten och efterlevnaden av det avtal som ingåtts med landskapet. Planen för egenkontroll omfattar alla tjänster som tjänsteproducenten tillhandahåller. Tjänsteproducenten ansvarar för att planen för egenkontroll följs när tjänster produceras. Social- och hälsovårdstjänster får produceras endast av tjänsteproducenter som har registrerats och vars tjänsteenhet har registrerats i det rikstäckande registret över tjänsteproducenter som Valvira och regionförvaltningsverken för. Följande krav ställs på tjänsteproducenten och verksamheten:

  • social- och hälsostjänsterna är av god kvalitet, kundorienterade och säkra samt utförs på behörigt sätt
  • ledningen för verksamheten har sådan expertis som stöder en helhet av vård och omsorg av hög kvalitet, samarbete mellan yrkesgrupper samt utveckling av vård- och arbetsmetoderna
  • tjänsteproducenten har för tjänsterna utnämnt en ansvarig person som ska leda och övervaka att tjänsterna uppfyller de krav som ställs på dem i lagstiftningen under hela den tid då tjänsterna produceras
  • tjänsteproducenten har den personal som verksamheten förutsätter, personalmängden är tillräcklig med tanke på klienternas och patienternas antal samt deras behov och de förändringar som sker i behovet av tjänster och personalen har sådan behörig utbildning som tjänsteproducentens verksamhet kräver och tillräcklig erfarenhet och yrkesskicklighet med beaktande av innehållet i de tjänster som produceras och vilka klienter och patienter som anlitar tjänsterna
  • de lokaler och den utrustning som används av tjänsteproducenten är tillräckliga och ändamålsenliga
  • tjänsteproducenten får inte vara försatt i konkurs och, om producenten är en enskild person, ska han eller hon ha fyllt 18 år, producenten får inte ha begränsad rättshandlingsförmåga och inte ha meddelats näringsförbud
  • tjänsteproducenten får inte ha utövat bestämmande inflytande i en sammanslutning som under de fem senaste åren försatts i konkurs eller vars konkurs under den tiden har förfallit på grund av brist på medel
  • tjänsteproducenten har inte skatteskulder eller andra skulder som är föremål för utsökning och som äventyrar tjänsteproducentens tillförlitlighet
  • i tjänsteproducentens tidigare verksamhet har det inte konstaterats allvarliga brister i klient- och patientsäkerheten eller i korrigerandet av brister som förekommit och i undanröjandet av missförhållanden
  • den som producerar hälsotjänster har en försäkring enligt patientskadelagen

I landskapets affärsverk finns en social- och hälsocentral och en mun- och tandvårdsenhet. Alternativt kan landskapet grunda ett eller flera separata affärsverk för dessa tjänster. Landskapet kan besluta att bolagisera en del av sin tjänsteproduktion och till exempel grunda inte bara en offentlig social- och hälsocentral utan också en social- och hälsocentral i bolagsform. De offentliga och de privata social- och hälsocentralerna och mun- och tandvårdsenheterna har samma utbud av tjänster, och de krav som landskapet ställer ska uppfyllas i både offentlig och privata verksamhet. Landskapet godkänner de privata social- och hälsocentralerna, privata mun- och tandvårdsenheterna och producenterna av kundsedelstjänster i sitt område. Landskapets förfarande för godkännande tillämpas inte på landskapets offentliga social- och hälsocentral och mun- och tandvårdsenhet.

Trafik- och väghållningsuppgifterna i landskapen

Uppgifter i alla 18 landskap

  • ingå avtal om ett samarbetsområde för väghållningen med andra landskap
  • godkänna den plan för väghållning och trafik som beretts för landskapet samt det väghållningsavtal som ska ingås med Trafikverket
  • avtala för det egna landskapets del om planeringsobjekt för vägprojekt i anslutning till avtalet om väghållning
  • leda landskapets trafiksystemplanering och koppla den till landskapets övriga planering
  • sköta de övriga trafikuppgifter som anges i landskapslagen (kollektivtrafiken, bidragen för enskilda vägar, mobilitetsstyrningen, skärgårdstrafiken)

Väghållningsområdenas (max. 9) uppgifter – organiseringen av beställaruppgifterna i fråga om väghållningen

  • planera väghållningen och finansieringen
  • bereda planen för väghållningen och trafiken samt väghållningsavtalet
  • planera vägprojekt
  • upphandla planering, underhåll och byggande av landsvägar
  • producera information om landsvägsnätet

Finansieringen av väghållningen

  • Staten svarar för väghållningen och dess kostnader och Trafikverket är ansvarig myndighet.
  • Finansieringen av landskapets väghållningsuppgifter specificeras landskapsvis enligt vägnätets och trafikens karaktär och andra omständigheter så att landsvägsnätets enhetlighet och skick säkerställs och så att lagens bestämmelser om servicenivå och underhållsnivå uppfylls.
  • Trafikverket anvisar finansiering kalkylmässigt till de 18 landskapen och avsätter utifrån avtalen om väghållning finansiering att användas på respektive väghållningsområde av landskapen inom detta.
  • Trafikverket reserverar en del av budgetanslaget för väghållning inom bastrafikledshållningen för riksomfattande uppgifter, för temaprogram och för akuta eller oförutsedda reparationsbehov.

Avtalen av väghållning

  • Väghållaren och väghållningsområdet bereder för ordnande av väghållningen ett fyraårigt avtal om väghållning.
  • Om den finansiering som finns tillgänglig för skötseln av uppgifterna och om fördelningen av den
  • Om de mål och tillvägagångssätt som gäller väghållningen och ekonomin samt om rapporteringen
  • Om behövliga ansvars- och skadeståndsfrågor
  • Avtalsförhandlingar varje höst
  • Mer bindande för det första avtalsåret, i samband med de årliga förhandlingarna uppdateras avtalet

Organiseringen av kollektivtrafiktjänsterna

Trafikverket har utarbetat en utredning (på finska) om persontrafiken i landskapsreformen med avseende på de kollektivtrafikuppgifter som överförs från NTM-centralerna till landskapen. I utredningen beaktas det samarbete som behövs med andra myndigheter och möjligheten att koppla samman kollektivtrafiken med transporter inom den övriga persontrafiken. I utredningen rekommenderas följande steg från nivån där det strategiska beslutsfattandet och ledningen sker till organiseringen av de operativa uppgifterna:

1. Persontrafikens ställning och målen för servicenivån fastställs i landskapsstrategin.

  • Det fattas beslut om huruvida landskapet ska ta hand om organiseringen och finansieringen av kollektivtrafiken.
  • I beslutsfattandet beaktar man den nödvändiga integrationen med andra förvaltningssektorer (social- och hälsovården, trafiksystemet, väghållningen) och kommer överens om mål för landskapens samarbete

2. En plan för genomförandet av strategin utarbetas.

  • Persontrafiken i landskapsstrategin
  • Resurserna i den nuvarande verksamhetsmodellen fördelas på nytt.

3. Samarbetsförhandlingarna mellan de övriga behöriga myndigheterna och kommunerna

  • En av verksamhetsmodellerna 1–4 som tagits fram för organiseringen av kollektivtrafiken (se rapporten) väljs välgrundat som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Det fattas beslut om behörighetsområden och om samarbetet mellan de behöriga (planering, upphandling, biljett- och betalningssystemet, varumärket osv.).

4. Man utformar en slutlig verksamhetsmodell, beslutar om mål för servicenivån, utarbetar en verksamhetsplan och en landskapsvis budget samt ett smidigt system för beslutsfattande som baserar sig på riktlinjer om servicenivå.

5. Man kommer överens om uppföljningsmetoder och eventuella samarbetsgrupper.

Lagstiftning

  • landskapslagen (6–9 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (9–24 §)
  • lagen om produktion av social- och hälsotjänster (4–13 §)
  • lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården (lagutkastet 19.10.2017)

Nationellt stöd och exempel på god praxis

Rapporteringsmodellen för social- och hälsovården, informationspaketen för social- och hälsovården (på finska), ger tjänsteanordnarna möjlighet att analysera landskapets tjänster som en helhet. Paketen börjar användas senast när landskapen inleder sin verksamhet 2020, men de används redan före det som verktyg för landskapsberedarna.