FI SV

1.2 Bedömning av befolkningens servicebehov samt uppföljning av dess välfärd och hälsa

Landskapets verksamhet baserar sig på servicebehoven hos dess kunder – landskapets invånare, företag och intressentgrupper. Landskapet bedömer invånarnas behov av olika tjänster för att kunna ordna tjänsterna utifrån behoven. Information kommer från olika källor, och i synnerhet de tjänster som överförs från kommunerna kan vara organiserade, beskrivna och dimensionerade på många olika sätt. Landskapet följer välfärden och hälsan hos befolkningen i sitt område samt faktorer relaterade till välfärden och hälsan – enligt befolkningsgrupp och kön. Den regionala välfärdsberättelsen samlar denna information, stöder användningen av informationen i samband med att mål sätts upp och är till hjälp i landskapets strategiska ledningsarbete. Landskapet formulerar vid framtagningen av servicestrategin och servicelöftet mål för främjandet av välfärden och hälsan hos befolkningen samt beaktar servicebehovet. Även speciallagstiftningen om tjänster ställer krav på tjänsteproduktionens innehåll och omfång.

Uppgifter

  • följa välfärden och hälsan hos befolkningen i området separat för varje befolkningsgrupp, liksom faktorer som har samband med välfärden och hälsan
  • fastställa behovet av tjänster hos invånare, företag och andra intressentgrupper
  • utarbeta en regional välfärdsberättelse
  • stödja kommunerna i uppföljningen av läget i fråga om befolkningens hälsa och välfärd
  • rapportera uppgifter

Vid bedömning av servicebehovet är uppgifter om hälsan och välfärden centrala. Då ska man beakta bl.a. skillnaderna mellan könen i fråga om hälsa, sjukfrekvens och servicebehov. Dessutom påverkas servicebehovet bl.a. av åldersstrukturen och olika omständigheter, såsom befolkningstäthet, arbetslöshetsgrad och näringslivets struktur. Som underlag för bedömningen av servicebehovet kan man använda mängden och typen av tillhandahållna tjänster. De uppgifter som behövs vid bedömning av servicebehovet samlas in i kundgränssnittet i samarbete med producenter och organisationer. Anordnaren kan beakta insamlingen av uppgifter i de avtal som görs upp tillsammans med tjänsteproducenterna och inkludera insamlingen i avtalskriterierna för direktvalsproducenterna. Insamlingen av uppgifter förutsätter också att man gör noggranna bedömningar och prognoser av hur servicebehovet kommer att förändras.

Vid uppföljning av välfärden och hälsan samt företagandet och vid fastställande av servicebehoven ska riksomfattande indikatorer användas, till exempel information om eventuella problem i välfärden och hälsan och om förändringar i dem. När det är möjligt bör indikatorerna utformas så att de kan användas för identifiering av skillnader i välfärd och hälsa mellan befolkningsgrupper och mellan landskapets olika områden, exempelvis enligt kön och socioekonomisk ställning. Dessutom använder landskapet egna indikatorer och välanalyserade data om servicebehovet: till exempel befolkningsuppgifter som grundar sig på geografiska data, välfärdsindikatorer, information om verkningsfullhet samt klientdata som är tillgängliga via det strukturella socialarbetet och åtgärdsförslag för förebyggande av problem. Med hjälp av ledning genom information och analyserade data erhålls den uppföljningsinformation som behövs.

Landskapen ska varje fullmäktigeperiod rapportera läget i fråga om hälsa och välfärd i den offentliga välfärdberättelsen samt behandla informationen i landskapsfullmäktige i samband med att verkställandet av landskapsstrategin följs upp. För att genomföra detta inkluderas processen för den regionala välfärdsberättelsen i landskapets årsklocka för beslutsfattandet.

Landskapet stöder kommunerna i uppföljningen av befolkningens hälsa och välfärd. Stödet, hur det ska ges och processen för den regionala välfärdsberättelsen planeras tillsammans med kommunerna. Landskapet rapporterar uppgifter årligen även till social- och hälsovårdsministeriet. Landskapet ska årligen lämna in uppgifter om invånarnas hälsa och välfärd samt servicebehov i enlighet med det informationsinnehåll som Institutet för hälsa och välfärd tagit fram.

Landskapet beaktar den information som finns om befolkningens hälsa och välfärd och invånarnas servicebehov samt landskapets behov av information när avtalen med tjänsteproducenterna och avtalen om samarbetsområden upprättas.

Lagstiftning

  • landskapslagen (7 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (4 §, 7–9 §, 11 §, 15–17 §, 20 §, 26–27 §, 30 §)
  • lagen om landskapens finansiering (3 §, 9–12 §)

Nationellt stöd och exempel på god praxis

Den första informationen om läget i fråga om hälsa och välfärd och servicebehovet behövs när landskapet planerar och upprättar samarbetsavtalet och servicelöftet i samband med att landskapet inleder verksamheten. De första åtgärderna ska genomförs utifrån information som fanns innan landskapen inledde sin verksamhet. De uppgifter som landskapen behöver samlas in som nationellt stöd i anslutning till förändringsprogrammet, och landskapen har även rätt att begära uppgifter av de aktörer som ska överföras till dem.

Information om den verksamhet som omfattas av landskapens organiseringsansvar börjar uppkomma år 2020. Landskapet planerar lagringen, insamlingen och behandlingen av de uppgifter som behövs även i samarbete med kommunerna.

Informationsverktyg

Verksamhetsmodeller som stöder utnyttjandet av information i ledningsarbetet