FI SV EN

Finansieringen av social- och hälsovården

Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas i samband med social- och hälsovårdsreformen. Målet är att finansieringssystemet för sin del ska uppmuntra aktörerna inom social- och hälsovården att förbättra kostnadseffektiviteten.  

Problem i nuläget

Finansieringen av social- och hälsovården samlas numera från flera källor och anvisas till tjänsterna via flera olika finansiärer. De viktigaste finansiärerna av hälsotjänsterna är kommunerna, staten, hushållen, Folkpensionsanstalten, arbetsgivarna, löntagarna och de privata försäkringsbolagen. Socialtjänsterna finansieras i huvudsak av kommunerna, staten och klienterna själva. Pengarna för tjänsterna samlas in i form av skatteintäkter, obligatoriska och frivilliga försäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter samt klientavgifter som tas ut för användningen av tjänsterna.

Den nuvarande modellen för finansieringen av social- och hälsovården har lett till att människor är i en ojämlik ställning och tillhandahålls inte tjänsterna jämlikt. Beslutsfattandet kan vara utspritt, och tjänsterna är inte alltid effektivt och verkningsfullt ordnade. Detta gäller särskilt situationer där en finansiär kan överföra kostnadsansvaret till en annan aktör även om det i sin helhet skulle innebära att kostnaderna ökar.

Institutet för hälsa och välfärd gjorde en beskrivning av det nuvarande finansieringssystemet till stöd för beredningen.

Flerkanalsfinansieringen förenklas

Avsikten är att landskapen fr.o.m. den 1 januari 2020 ska ansvara för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna. Landskapen får finansieringen från staten. En regeringsproposition som gäller förenklingen av flerkanalsfinansieringen utarbetas under 2018. 

Den 13 april drog ministerarbetsgruppen för reformer upp riktlinjer för vilka metoder som ska användas för förenklingen av finansieringen och i vilka faser den ska ske. Enligt ministerarbetsgruppen för reformer kan flera uppgifter som för närvarande sköts av Folkpensionsanstalten via sjukförsäkringen i fortsättningen ordnas och/eller finansieras av landskapen.  Uppgifterna ska överföras till landskapens organiserings- och finansieringsansvar i etapper:

  • Sjuktransporter och resor inom den prehospitala akutsjukvården överförs på landskapens organiseringsansvar genast när landskapen inleder sin verksamhet 2020.
  • Resor för klienter inom socialvården överförs från kommunerna till landskapen när landskapen inleder sin verksamhet 2020. Ordnandet och finansieringen av de resor som hänför sig till hälso- och sjukvård och som nu ersätts av Folkpensionsanstalten överförs på landskapens ansvar 2022.
  • År 2022 slutar Folkpensionsanstalten betala ut ersättningar för privat sjukvård. En landskapsinvånare kan välja en offentlig eller privat social- och hälsocentral 2021 och en tandklinik 2022 (redan tidigare i de områden där det genomförs pilotförsök med dessa).
  • Ansvaret för att ordna rehabiliterande psykoterapi och även den krävande medicinska rehabilitering som Folkpensionsanstalten ordnat överförs till landskapen med eftertanke och etappvis. Försöken kan inledas redan under 2020. Den egentliga överföringen sker under 2022 eller senare utifrån erfarenheterna från den lag som gäller försöken.
  • Riktlinjer för läkemedelsförsörjningen bereds efter att pågående utredningar har blivit klara (bl.a. rationell läkemedelsbehandling och utveckling av systemet för läkemedelsersättning).

Vad är flerkanalsfinansiering? Frågor och svar 17.4.2018 

Bildspel, regeringens riktlinjer om överföringen av organiseringsansvaret till landskapen 17.4.2018 (på finska)

Tidigare beredning

Under den senaste regeringsperioden färdigställdes en utredning om flerkanalsfinansieringen. Den fokuserade på finansieringskanalerna mellan staten, kommunerna och Folkpensionsanstalten och på arbetsgivarnas finansieringsandel. Arbetsgruppen föreslog då sex olika finansieringsmodeller.

Ytterligare information

Outi Antila, överdirektör, SHM, tfn 0295 163164
Markku Tervahauta, överdirektör, SHM, tfn 0295 163167