FI SV EN

Finansieringen som baserar sig på social- och hälsovården

Propositionen (RP 15/2017 rd) om landskapens finansiering som överlämnades den 2 mars 2017 till riksdagen gäller den allmänna finansieringen av landskapens social- och hälsovård, miljö- och hälsoskyddet samt räddningsväsendet. Propositionen kompletterades våren 2017 med en proposition som gäller finansieringen av landskapens övriga uppgifter.

Det föreslås att den statliga finansiering som baserar sig på social- och hälsovården skulle allokeras till 7 procent på basis av invånarantalet och till 92 procent på basis av omständighetsfaktorer som har att göra med invånarnas social- och hälsovårdsbehov och ordnandet av servicen.

Avsikten är dessutom att landskapen från och med 2023 får statlig finansiering även för främjandet av invånarnas välfärd och hälsa. Andelen ska utgöra 1 procent av landskapens finansiering.

Nettokostnaderna för landskapens social- och hälsovård skulle enligt nivån för 2019 uppgå till uppskattningsvis cirka 17,2 miljarder euro. 

Finansieringen som baserar sig på social- och hälsovårdens uppgifter

Finansieringen av landskapen föreslås vara beroende av

  • Invånarantalet (7 %),
  • Invånarnas åldersstruktur (39 %),
  • Invånarnas hälso-, äldre- och socialvårdsbehov (50 %)
  • befolkningstätheten (1,5 %)
  • skärgårdsförhållanden (0,113 %)
  • främjandet av invånarnas välfärd och hälsa (1 %)
  • Antalet svenskspråkiga invånare (0,30 %) och invånare med främmande språk (1,4 %) som modersmål.

Som grunder för fastställandet av finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna föreslås s.k. vårdbehovsfaktorer, enligt vilka man iakttar åldersstrukturen, sjukligheten och den socioekonomiska ställningen hos invånarna i landskapet.

För varje sjukdom fastställs separata viktkoefficienter som baserar sig på deras allmänhet och vårdkostnaderna. Som variabler som återger den socioekonomiska ställningen tillämpas antalet personer som får utkomststöd, är arbetsoförmögna, inte lever i ett äktenskap eller registrerat partnerskap, har fått utbildning endast på den lägsta nivån eller som är arbetslösa eller utanför arbetslivet. Förslaget baserar sig på Institutet för hälsa och välfärds undersökning Sosiaali- ja terveydenhuollon tarvetekijät ja valtionosuusjärjestelmän uudistaminen från år 2013.

Allokeringsgrunderna för den statliga finansieringen ska bedömas åtminstone vart fjärde år. Bestämmelser om sjukdomar som beskriver behovet av hälso-, äldre- och socialvårdstjänster och socioekonomiska faktorer samt viktkoefficienterna som används vid beräknandet och den regelbundna justeringen av dessa ska utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Lagen om landskapens finansiering ska innehålla en övergångsperiod under 2020-2024 då man stegvist övergår från utgiftsbaserad finansiering till kalkylmässig statslig finansiering i enlighet med de nya bestämningsgrunderna.

Målet är att dämpa ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att dämpa ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna med 3 miljarder euro före utgången av 2030, vilket innebär att ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna minskas med 1,5 procent varje år.

Enligt social- och hälsovårdsministeriets baskalkyl ökar kostnaderna för social- och hälsovården 2020–2030 nominellt med cirka 4,4 procent per år. För att sparmålet ska nås krävs att ökningen av kostnaderna för social- och hälsovården sänks till mindre än tre procent för åren 2020–2030.

Målsättningen är mycket ambitiös. Ökningen av de offentliga social- och hälsovårdsutgifterna kan bland annat dämpas genom att

  • Effektivisera verksamheten
  • Ta i bruk bästa möjliga handlingssätt
  • Minska på servicebehovet tack vare vård i rätt tid och förebyggande av sjukdomar
  • Stödja upprätthållandet av hälsan och funktionsförmågan
  • Höja klientavgifterna
  • Begränsa serviceutbudet så att individens rätt till nödvändig vård likväl säkerställs.

Att främja välfärd och hälsa bidrar för sin del till att målet uppfylls.

Den statliga finansieringen till landskapen ska vara kalkylmässig, och landskapens faktiska driftskostnader inom social- och hälsovården beaktas inte till sitt fulla belopp i justeringen av den statliga finansieringen.

Den statliga finansieringen ska enligt regeringens proposition justeras årligen i enlighet med den offentliga ekonomins bärkraft. Justeringen ska göras så att man av landskapens faktiska driftskostnader beaktar endast en ökad kostnadsnivå i enlighet med landskapsindexet höjd med en procentenhet 2021–2022 och med en halv procentenhet fr.o.m. 2023. Så här uppnås före utgången av 2030 en finansieringsnivå som är ungefär 3 miljarder euro lägre jämfört med den nuvarande ökningstrenden.

Den statliga finansiering som riktas till landskapen justeras varje år, både när det gäller medeltalet för de två senaste statistikförda årens faktiska kostnader och förändringarna i den kalkylerade kostnadsnivån, och med beaktande av de faktiska intäkterna av klient- och användaravgifter.

Ytterligare information:

Virpi Vuorinen, budgetråd, finansministeriet, tfn 0295 530 557 (lagstiftningen)
Tanja Rantanen, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 338 (landskapens styrning och kalkyler)
Miikka Vähänen, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 530465 (framför allt kalkylerna som gäller finansieringen av landskapens övriga uppgifter och finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet)
Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530388 (framför allt kalkylerna som gäller social- och hälsovården och räddningsväsendet)
Antti Väisänen, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163044 (framför allt kalkylerna som gäller finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet)