FI SV EN

Förslag till budget för social- och hälsovårds-ministeriets förvaltningsområde 2019

Social- och hälsovårdsministeriet 14.9.2018 13.20
Pressmeddelande 123
Förslag till budget för social- och hälsovårds-ministeriets förvaltningsområde 2019

Regeringen föreslår i sin budgetproposition för 2019 ett anslag på femton (15) miljarder euro för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Det är ca 6,1 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på att sysselsättningen ökat.

Förslaget till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde förbättrar bland annat ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer och frontveteraner, förbättrar rätten till utkomstskydd för arbetslösa för företagares familjemedlemmar samt förebygger ojämlikhet genom att de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp och garantipensionerna höjs.

Enligt budgetförslaget ska också faderskapspenningsperioden för pappor till flerlingsfamiljer förlängas, en mamma som ensam sköter sitt barn ges rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenning, adoptivföräldrapenningsperioden förlängas och det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas.

Forsknings- och innovationsverksamheten stärks när en ny tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter samt ett nytt nationellt center för läkemedelsutveckling inrättas i Finland.

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 16 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen utgör 16 procent av anslaget.

Ojämlikhet förebyggs

Minimibeloppet av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen höjs så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. Detta minskar ojämlikheten. Dagpenningarna stiger med 80,50 euro per månad. Detta medför totala kostnader på cirka 18,9 miljoner euro för staten.

Kriterierna för den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga lindras, och de unga får rehabiliteringspenning för hela den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller. Detta stöder studier och sysselsättning för unga som befinner sig i en svår situation. Dessutom sänks årssjälvrisken för läkemedelskostnader. Verkningarna av detta på statens andel är 5 miljoner euro. Betalningen av sjukförsäkringsersättningar för privat vård som ges i den offentliga sjukvårdens utrymmen fortsätter.

Självrisktiden på 55 dagar för sjukdagpenningen slopas, och sjukdagpenning betalas enligt samma principer till alla åtminstone till minibelopp. Detta ökar statens utgifter med 4,4 miljoner euro.

För finansieringen av sjukförsäkringen reserverar social- och hälsovårdsministeriet 2,43 miljarder euro. Det är 306 miljoner euro mer än 2018. Tillägget föranleds huvudsakligen av effekterna av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift ökar behovet av anslag med 165 miljoner euro jämfört med budgeten för 2018.

Regeringen föreslår 10 miljoner euro för en höjning av garantipensionen, vilket gör att garantipensionen stiger med uppskattningsvis 9 euro per månad. Höjningen av garantipensionen minskar utgifterna för det grundläggande utkomststödet med cirka 0,7 miljoner euro. Även pensionsstödet, rehabiliteringspenningen för unga och det minsta beloppet av dagpenningen för yrkesinriktad rehabilitering höjs till samma nivå som garantipensionen. Gränsen för att lämna pensionen vilande stiger också till samma nivå som garantipensionen. Dessutom fortsätter pensionsstödet till långtidsarbetslösa, dvs. den så kallade Lex Lindström.

För pensionerna som helhet reserverar social- och hälsovårdsministeriet 4,6 miljarder euro.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras och den bosättningsbaserade sociala tryggheten ses över

Pappor i flerlingsfamiljer beviljas förlängd faderskapspenning och en mamma som sköter sitt barn ensam beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen. Föräldrapenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs. Kostnadseffekten för staten är sammanlagt 0,5 miljoner euro.  Social- och hälsovårdsministeriet avsätter 0,3 miljoner euro för att höja adoptionsbidraget till familjer som adopterar barn från utlandet.

Dessutom preciseras bestämmelserna om fastställande av föräldradagpenningarna i sjukförsäkringslagen så att skötseln av ett förtroendeuppdrag inom en kommun inte anses vara förvärvsarbete. Ändringen innebär att föräldradagpenning betalas till fullt belopp för de dagar som föräldern sköter ett förtroendeuppdrag.

Lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet reformeras så att det inte längre förutsätts att arbetstagare som kommer till Finland ska uppfylla kraven på veckoarbetstid och minst fyra månaders anställningsförhållande, utan att rätten till bosättningsbaserade förmåner uppstår när gränsen för minimiinkomster uppnås.  Det ska också göras lättare för utländska studerande att få rätt till den bosättningsbaserade sociala tryggheten. Samtidigt stramar man åt rätten till den finska sociala tryggheten för personer som arbetar eller bor utomlands. Ändringarna minskar statens utgifter med 0,5 miljoner euro.

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslås anslag på 4,4 miljarder euro, vilket är 57 miljoner euro mer än 2018.

Förbättringar planeras i hälsovårdstjänsterna för högskolestuderande

Regeringen föreslår att från och med 2021 ska Folkpensionsanstalten ordna studerandehälsovården för både universitets- och yrkeshögskolestuderande, och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ska producera den. Detta säkerställer att studerandena har tillgång till välfungerande och jämlika tjänster och skapar  förutsättningar för att minska skillnader i hälsa och välfärd. För att förbereda förändringen vid Studenternas hälsovårdsstiftelse har det avsatts 3 miljoner euro och för Folkpensionsanstaltens omkostnader 0,9 miljoner euro för 2019 och 2020.

Anslaget för skyddshemsplatser höjs med 2 miljoner euro jämfört med 2018. Därmed höjs anslaget till sammanlagt 19,6 miljoner euro. För vård av mammor med missbruksproblem reserveras 3 miljoner euro, vilket är detsamma som 2018. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten är också samma som 2018, dvs. cirka 29 miljoner euro.

Rätten för företagares familjemedlemmar att få utkomstskydd för arbetslösa underlättas

Rätten för företagares familjemedlemmar att få utkomstskydd för arbetslösa underlättas. En företagares familjemedlemmar som inte är delägare i företaget ska i fortsättningen betraktas som löntagare i stället för företagare. För en familjemedlem som inte är delägare i företaget ska det föreskrivas ett arbetsvillkor på 12 månader. Dessutom ska det föreskrivas en granskningsperiod på 12 månader under vilken familjemedlemmen inte får ha haft innehav eller bestämmanderätt i företaget. För detta har det reserverats 10 miljoner euro.

Dessutom underlättas mottagande av kortvarigt arbete. Vid jämkning av arbetslöshetsförmån övergår man från den nuvarande jämkningen enligt tidpunkten för intjänandet av inkomsten till jämkning enligt tidpunkten för betalningen av inkomsten. Till övriga delar förblir bestämmelserna om jämkningen av förmånen oförändrade. För denna förbättring av incitamenten för att ta emot arbete anvisar social- och hälsovårdsministeriet 20 miljoner euro.

För utkomstskyddet för arbetslösa reserverar social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 2,37 miljarder euro. Det är 296 miljoner euro mindre än i budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på att arbetslöshetsgraden sjunkit. Lönesubventionerat arbete finansieras även 2019 med anslagen för arbetslöshetsförmåner och sysselsättningsanslag.

Det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas

Det nationella vaccinationsprogrammet reformeras, så att influensavaccinationen omfattar alla barn till och med sex års ålder. För denna reform anvisar social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 1 miljon euro.

För främjande av hälsa och funktionsförmåga reserverar social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt 35 miljoner euro. Anslaget förblir på nästan samma nivå som 2018.

En ny tillståndsmyndighet och ett läkemedelsutvecklingscenter inrättas i Finland

Som ett led i forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsosektorn anvisar social- och hälsovårdsministeriet 3,3 miljoner euro för inrättande av en ny tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av social- och hälsovårdsuppgifter. Den nya tillståndsmyndigheten gör det möjligt att hos en och samma myndighet ansöka om tillstånd att använda uppgifter ur social- och hälsovårdens informationsresurser. Inrättandet av den gör också att uppgifterna i fråga utnyttjas ännu bättre i samband med social- och hälsovårdsreformen. Tillståndsmyndigheten inleder sin verksamhet 2019.

Social- och hälsovårdsministeriet reserverar dessutom 1,5 miljoner euro för 2019 för initialskedets kostnader för inrättandet av ett center för läkemedelsutveckling.

Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för sådan toppforskning inom hälso- och sjukvården som utnyttjar social- och hälsovårdens informationsresurser. Ett annat mål är att skapa ny företagsverksamhet som gagnar social- och hälsovården och nya arbetsplatser i Finland.

Övrig forskning och utbildning

För den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå anvisas 21 miljoner euro och för den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning 96 miljoner euro. Båda förblir på ungefär samma nivå som året innan. I anslaget för ersättning för utbildningskostnader har man beaktat 1,3 miljoner euro för utbildning av specialsocialarbetare. Till anslaget för ordnande av medling vid brott anvisar social- och hälsovårdsministeriet ett tillägg på 0,15 miljoner euro.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteranerna reserveras 218,7 miljoner euro. Det är 28,7 miljoner euro mer än 2018. Höjningen av anslaget beror i huvudsak på att frontveteraner fr.o.m. den 1 november 2019 ska ha rätt till samma tjänster som tillhandahålls i hemmet som krigsinvaliderna har.

Av anslaget anvisas 85,4 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 38 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 9,5 miljoner euro för fronttillägg och 77,9 miljoner euro för rehabilitering och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner.

För rehabilitering av makar till krigsinvalider, av änkor och krigsänkor och av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater reserveras 6,6 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen reserverar ministeriet 1,3 miljoner euro.

Det ska föreskrivas om en ny tilläggsersättning till den som skadats under fullgörandet av värnplikten och till nära anhöriga till den som avlidit under fullgörandet av värnplikten. Kostnaderna för den nya ersättningen blir cirka 2,5 miljoner euro per år. Anslaget för kostnaderna för ersättningen finns under finansministeriets huvudtitel.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 8 miljoner euro jämfört med nivån året innan och uppgår därmed till 155 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. För projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, anvisas ett anslag på 3 miljoner euro.

Understöd till allmännyttiga samfund och stiftelser

Social- och hälsovårdsministeriet reserverar ett anslag på cirka 362 miljoner euro för understöd till allmännyttiga samfund och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Att anslaget är 3,9 miljoner euro större än 2018 beror på en precisering av intäktskalkylen och minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna

Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter att bereda social- och hälsovårdsreformen och stödja landskapens beredning enligt en ny tidsplan. De resurser som ministeriet reserverar för beredningen av reformen är på samma nivå som 2018. Den finansiering som riktas till beredningen av och stödet till landskaps- och vårdreformen hör till finansministeriets anslag som ministerierna använder gemensamt. 

För 2019 reserverar ministerierna ett anslag på sammanlagt 211 miljoner euro för det nationella stödet till landskaps- och vårdreformen, för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och tjänsterna samt för de IKT-investeringar som landskapens tjänster och de nationella tjänsterna förutsätter. Genast efter att valfrihetslagen har antagits inleds pilotförsöken med valfrihet, som ska stödja genomförandet av valfrihetslagen som en del av social- och hälsovårdsreformen. Den totala finansieringen för pilotförsöken med valfrihet uppgår till 200 miljoner euro.

Ytterligare information:

Niina Vilkman, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Kari Synberg, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor) 
Elina Das Bhowmik, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor) 
Satu Mäki-Lassila, specialmedarbetare, tfn 0295 163 110 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)   
Markku Tervahauta, avdelningschef, tfn 0295 163 167 ( (tjänster, hälsa och välfärd, miljö- och hälsoskydd, STEA, veteranfrågor)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsfrågor)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Hannu Ijäs, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget) 
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563, (ämbetsverk och inrättningar)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar, utkomstskyddet för arbetslösa)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkringen)
Taina Korpi, specialsakkunnig, tfn 0295 163 166 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkringen)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577, (STEA-understöd)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, tfn 0295 163 139 (tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsuppgifter)

På andra webbplatser:

Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2019 (FM)
Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för 2019 (på finska)