FI SV EN

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2019

Social- och hälsovårdsministeriet 9.8.2018 10.50 | Publicerad på svenska 9.8.2018 kl. 10.51
Pressmeddelande 110/2018
Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2019

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår i sitt budgetförslag att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 14,97 miljarder euro 2019.

Det är ca 36,8 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på att sysselsättningen ökat.

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag förbättrar bland annat ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer och rätten till utkomstskydd för arbetslösa för företagarens familjemedlemmar samt förebygger ojämlikhet genom att de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp och garantipensionerna höjs.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår i sitt budgetförslag dessutom att  faderskapspenningsperioden för pappor till flerlingsfamiljer förlängs, att en mamma som ensam sköter sitt barn ges rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenning, att adoptivföräldrapenningsperioden förlängs och att det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas.

Forsknings- och innovationsverksamheten stärks när en ny tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter samt ett nytt nationellt center för läkemedelsutveckling inrättas i Finland.

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 16 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen utgör 16 procent av anslaget.

Ojämlikhet förebyggs

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att minimibeloppet av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen höjs så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. Detta minskar ojämlikheten. Dagpenningarna stiger med 80,50 euro per månad. Detta medför totala kostnader på cirka 18,9 miljoner euro för staten.

Kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering för unga sänks. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår även att rehabiliteringspenning ska betalas ut till unga för hela den tid som rehabiliteringsbeslutet gäller. Detta stöder studier och sysselsättning för unga som befinner sig i en svår situation. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår också att den årliga självriskgränsen för läkemedelsersättningar sänks. Dess effekt på statsandelen är cirka 5 miljoner euro. Därutöver föreslår social- och hälsovårdsministeriet att betalning av sjukförsäkringsersättning för privat vård i offentliga sjukvårdens utrymmen fortsätter till utgången av 2022.

Social- och hälsovårdsministeriet reserverar 10 miljoner euro för en höjning av garantipensionen, vilket gör att garantipensionen stiger med uppskattningsvis 9 euro per månad. Social- och hälsovårdsministeriet bedömer att höjningen av garantipensionen minskar utgifterna för det grundläggande utkomststödet med ca 0,7 miljoner euro. Även pensionsstödet, rehabiliteringspenningen för unga och det minsta beloppet av dagpenningen för yrkesinriktad rehabilitering höjs så att de motsvarar garantipensionen. Gränsen för att lämna pensionen vilande stiger också så att den motsvarar garantipensionen.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 4,6 miljarder euro för pensioner.

Ställningen för adoptiv- och flerlingsfamiljer förbättras och den bosättningsbaserade sociala tryggheten ses över

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att pappor i flerlingsfamiljer ska beviljas förlängd faderskapspenning och att en mamma som ensam sköter sitt barn ska beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår också att föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en anslagsökning på 0,3 miljoner euro för adoptionsbidraget till familjer som adopterar barn från utlandet.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår även att bestämmelserna om fastställande av föräldradagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen preciseras så att skötseln av ett förtroendeuppdrag inom en kommun inte anses vara förvärvsarbete. Till följd av ändringen kan föräldradagpenning betalas till fullt belopp under de dagar som en förälder har förtroendeuppdrag.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår även att lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet reformeras så att det inte längre förutsätts att arbetstagare som kommer till Finland ska uppfylla bestämmelserna om anställningsförhållandets längd och veckoarbetstid, utan att rätten till bosättningsbaserade förmåner uppstår när gränsen för minimiinkomster uppfylls.  Samtidigt föreslås en åtstramning av rätten till den finska sociala tryggheten för personer som arbetar eller bor utomlands. Rätt till den bosättningsbaserade sociala tryggheten för utländska studerande ska också klarläggas.

Skillnader i hälsa och välfärd bland högskolestuderande minskas

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att Folkpensionsanstalten från och med 2020 ska ordna studerandehälsovården för både universitets- och yrkeshögskolestuderande och att studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ska producera den. Detta minskar skillnader i hälsa och välfärd mellan universitets- och yrkehögskolestuderande samt säkerställer välfungerande och jämlika tjänster. I budgetförslaget för 2019 har det reserverats 3 miljoner euro för beredningen av ändringen hos SHVS och knappt 1 miljon euro för FPA:s omkostnader.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett tillägg på 2 miljoner euro till anslaget för skyddshemsplatser jämfört med 2018. Därmed höjs anslaget till sammanlagt 19,6 miljoner euro. För vård av drogmissbrukande mödrar föreslår ministeriet ett anslag på 3 miljoner euro, vilket är detsamma som 2018. Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten är också samma som 2018, dvs. cirka 29 miljoner euro.

Rätten för företagares familjemedlemmar att få utkomstskydd för arbetslösa underlättas

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att rätten för företagares familjemedlemmar att få utkomstskydd för arbetslösa underlättas. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en ändring av bestämmelserna om medlemskap i arbetslöshetskassor så att en företagares familjemedlem som felaktigt har försäkrat sig själv i en löntagarkassa retroaktivt kan överföra medlemskapet till en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare. Ministeriet föreslår 10 miljoner euro för detta ändamål. Reglerna om utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas också i syfte att uppmuntra till att ta emot kortvarigt arbete. För denna förbättring av incitamenten för att ta emot arbete föreslår social- och hälsovårdsministeriet 20 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,36 miljarder euro för utkomstskyddet för arbetslösa. Det är ca 309 miljoner euro mindre än i budgeten för 2018. Minskningen beror huvudsakligen på att arbetslöshetsgraden sjunkit. Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att lönesubventionerat arbete finansieras med anslagen för arbetslöshetsförmåner och sysselsättningsanslag även 2019.

Det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas

Det nationella vaccinationsprogrammet reformeras genom att influensavaccinationerna för barn utvidgas och det vaccin som används för vuxna byts ut till ett effektivare preparat. För dessa ändringar föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 4,8 miljoner euro.

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på sammanlagt 40,8 miljoner euro. Det är 6,2 miljoner euro mer än 2018. Dessutom föreslår social- och hälsovårdsministeriet att anslaget för hälsofrämjande verksamhet höjs med 0,8 miljoner euro. På så sätt tryggas hälsofrämjandet och utvecklingen av det sociala området i samband med social- och hälsovårdsreformen.

En ny tillståndsmyndighet och ett läkemedelsutvecklingscenter inrättas i Finland

Som ett led i forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsosektorn föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 3,4 miljoner euro för inrättande av en ny tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av uppgifter inom social- och hälsovården. Av detta anslag ska 1,8 miljoner euro reserveras för investeringar av engångsnatur. Den nya tillståndsmyndigheten gör det möjligt att från ett och samma ställe få tillstånd att använda uppgifter ur social- och hälsovårdens informationsresurser och att uppgifterna utnyttjas ännu bättre i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att 1,5 miljoner euro anvisas 2019 för initialskedets kostnader för inrättandet av ett center för läkemedelsutveckling. För att säkerställa att åtgärderna för att inrätta ett nationellt cancercenter och ett nationellt genomcenter framskrider föreslår ministeriet 4,2 miljoner euro.

Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för toppforskning inom hälso- och sjukvården som utnyttjar genomforskning och social- och hälsovårdens informationsresurser. Ett annat mål är att skapa ny affärsverksamhet som gagnar social- och hälsovården och nya arbetsplatser i Finland.

Övrig forskning och utbildning

Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå föreslås uppgå till 21 miljoner euro, och den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning föreslås uppgå till 96 miljoner euro. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att båda anslagen ska förbli på ungefär samma nivå som året innan. I anslaget för ersättning för utbildningskostnader har man beaktat 1,3 miljoner euro för utbildning av specialsocialarbetare och 0,5 miljoner euro för utbildning i symtomatisk vård och begränsad läkemedelsförskrivning. Till anslaget för ordnande av medling vid brott föreslår ministeriet ett tillägg på 0,15 miljoner euro.

För social- och hälsovårdsministeriets viktigaste internationella hälsopolitiska partner, WHO, föreslår ministeriet ett anslag på 2,0 miljoner euro i icke-öronmärkt frivillig finansiering.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 179,2 miljoner euro. Det är 11,1 miljoner euro mindre än 2018. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går.

Av anslaget anvisas 85,4 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 38 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 9,5 miljoner euro för fronttillägg och 38,4 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom att det anvisas 6,6 miljoner euro för rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som anslag för den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår ministeriet 1,3 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en ny tilläggsersättning till den som skadats under fullgörandet av värnplikten och till nära anhöriga till den som dött under fullgörandet av värnplikten. Kostnaderna för den nya ersättningen blir cirka 2,5 miljoner euro per år. Anslaget för kostnaderna för ersättningen finns under finansministeriets huvudtitel.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 11 miljoner euro jämfört med året innan och uppgår därmed till 152 miljoner euro. Minskningen beror på att behovskalkylen ändrats och att finansieringen på 1 miljon euro för det projekt som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete upphör.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på knappt 361,9 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Att anslaget är 3,9 miljoner euro större än 2018 beror på en precisering av intäktskalkylen och minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna

Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter att bereda social- och hälsovårdsreformen och stödja landskapens beredning enligt en ny tidsplan. Ministeriets förslag till resurser för beredningen av reformen är på samma nivå som för 2018. Den finansiering som riktas till beredningen av och stödet till landskaps- och vårdreformen hör till finansministeriets anslag som ministerierna använder gemensamt. 

För 2019 föreslår ministerierna ett anslag på sammanlagt 213,0 miljoner euro för det nationella stödet till landskaps- och vårdreformen, för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och tjänsterna samt för de IKT-investeringar som landskapens tjänster och de nationella tjänsterna förutsätter. Genast efter att valfrihetslagen har antagits inleds pilotförsöken med valfrihet, som ska stödja genomförandet av valfrihetslagen som en del av social- och hälsovårdsreformen. Den totala finansieringen för pilotförsöken med valfrihet uppgår till 200 miljoner euro.

Ytterligare information

Niina Perälä, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Kari Synberg, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Elina Das Bhowmik, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Satu Mäki-Lassila, specialmedarbetare, tfn 0295 163 110 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338 (social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)   
Markku Tervahauta, avdelningschef, tfn 0295 163 167 (tjänster, hälsa och välfärd, miljö- och hälsoskydd, STEA, veteranfrågor)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsfrågor)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Hannu Ijäs, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budgeten)
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar, utkomstskyddet för arbetslösa)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkringen)
Taina Korpi, specialsakkunnig, tfn 0295 163 166 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkringen)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577 (STEA-understöd)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, tfn 0295 163 139 (tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsuppgifter)

På andra webbplatser