FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Rapport: Många lärdomar för framtiden – vad blev behållningen av landskaps- och vårdreformen?

FinansministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 10.4.2019 14.45 | Publicerad på svenska 10.4.2019 kl. 16.41
Pressmeddelande 194/2019
Rapport: Många lärdomar för framtiden – vad blev behållningen av landskaps- och vårdreformen?

Reformen av det finländska social- och hälsovårdssystemet och regionförvaltningen var det största reformprojektet för statsminister Juha Sipiläs regering. Slutrapporten från ett forskningsprojekt kring reformen sammanställer forskarnas slutsatser om beredningen av reformen.

Sammandrag av rapporten

Beredningen av den enorma reformen fördröjdes flera gånger under den gångna regeringsperioden, varför regeringen var tvungen att skjuta upp genomförandet av den flera gånger. Reformen – och samtidigt Sipiläs regering – föll slutligen i riksdagsbehandlingen på grund av problem med reformens grundlagsenlighet.

En viktig utgångspunkt för beredningen av reformer är att hitta sådana mål och innehåll om vilka det råder tillräckligt stark politisk enighet. De politiska riskerna i samband med landskaps- och vårdreformen beaktades inte i nödvändig utsträckning, eller åtminstone lyckades man inte hitta en lösning på dem. De alltför stora politiska meningsskiljaktigheterna i fråga om landskaps- och vårdreformen bidrog till en atmosfär av osäkerhet och oklarhet. De största problemen med ledningen av reformen var kopplade till den politiska ledningen och beslutsfattandet. Parlamentarisk beredning är ett sätt att skapa en stark politisk grund för reformer. Genom parlamentarisk beredning är det möjligt att säkerställa att alla partier förbinder sig till den övergripande idén med reformen. Med tanke på landskaps- och vårdreformens omfång skulle det ha varit nödvändigt att skapa en vision som sträcker sig över regeringsperioderna.

Under arbetets gång visade det sig att den målsatta tidsplanen för reformen var orealistisk. Detta yttrade sig i den praktiska verksamheten bland annat i form av utdragen behandling och långa väntetider. Det praktiska beredningsarbetet försvårades och reformens trovärdighet led av att tidsplanen för beslutsfattandet ändrades och inledandet av landskapens verksamhet sköts upp flera gånger och av att de beredande tjänstemännen anställdes för viss tid. En faktor som bidrog till detta var den särpräglade arbetsordningen. Genomförandet av reformen inleddes delvis redan innan lagarna godkändes, eller åtminstone kom landskapen rätt långt i sina förberedelser trots att det ännu inte fanns någon lagstiftning. I framtiden är det bra att komma ihåg att genomförandet inte kan inledas förrän lagstiftningen blivit klar.

I lagberedningen bör principerna för god lagberedning följas. I fråga om landskaps- och vårdreformen försvårades lagberedningen av att den politiska styrningen utvidgades till detaljerna och metoduppsättningen i lagstiftningen. Detta skulle potentiellt ha lett till en otymplig och svårtillämplig lagstiftning. Erfarenheterna av den politiska styrningen av landskaps- och vårdreformen talar för en tydlig arbetsfördelning mellan den politiska styrningen och den lagberedning som tjänstemännen ansvarar för. Också tidsplanen för beredningen av reformen var orealistisk med tanke på principerna för god lagberedning.

Det lönar sig inte att reformera allt på en gång, utan ta ett steg i taget och dela in reformen i genomförbara och hanterliga etapper. Nyttorna med etappindelning framhävs särskilt när det gäller komplicerade helheter. Etappindelning gör det möjligt att införa reformer och lagstiftning stegvis, vilket innebär att också genomförandet kan inledas stegvis. Det är motiverat att fortsätta utnyttja försök och pilotprojekt eftersom de ger nyttig, konkret information.

Ett betydelsefullt positivt resultat som beredningen av reformen medfört är ett ökat samarbete mellan olika aktörer på nationell nivå och regional nivå och mellan nationell och regional nivå. Exempelvis statsrådets interna samarbete har visat sig fungera bra, och den s.k. lägescentralen är ett verksamhetskoncept som det lönar sig att använda även i fortsättningen. Förberedelserna i landskapen har samlat aktörer från olika sektorer kring samma bord, vilket har lett till att de har lärt känna och börjat förstå varandra bättre. Samarbetet mellan ministerierna och landskapen anses ha utvecklats väldigt mycket under beredningens gång. Även ur regional synvinkel ses det ökade samarbete mellan olika aktörer som en särskilt positiv sida av beredningen. Det ökade samarbetet mellan olika aktörer har också gett ökat förtroende. Det spirande samarbete som reformprocessen gett upphov till bör man dra nytta av i framtiden.

Målet för projektet var att uppdatera lägesbilden

Slutrapporten om projektet om genomförandet av landskaps- och vårdreformen (SMUUTO) har blivit till som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017 och var en del av ett större projekt. Projektet SMUUTO genomfördes av ett konsortium som leddes av konsultbyrån för regionutveckling MDI och där också Frisky & Anjoy Oy och NHG Consulting Oy deltog. Målet för projektet var att kontinuerligt uppdatera lägesbilden av genomförandet av reformen och att framställa information som omedelbart kan utnyttjas i förberedelserna för genomförandet av reformen såväl i regionerna som nationellt. Det större projekt som SMUUTO var en del av har genomförts i samarbete med finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, och framskridandet har letts av en tväradministrativ styrgrupp. Den slutrapport som nu publicerats har skrivits av forskare vid konsortiet.

Ytterligare information: Tommi Ranta, verkställande direktör, MDI, tfn 040 588 2839, tommi.ranta(a)mdi.fi