FI SV

1.9 Beredskap

Landskapet ser till att det finns beredskap för kris- och störningssituationer i den egna tjänsteproduktionen. Landskapet sörjer för att det finns beredskap också inom den verksamhet och de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar och för att beredskapsåtgärderna har samordnats inom landskapet och med andra landskap.

1. Landskapets beredskap

1.1 Koncernförvaltningens beredskapsåtgärder och beredningen av dem

  • landskapskoncernens interna beredskap i verksamhetsområdena, inrättningarna o.d. och samordning av beredskapsåtgärderna
    • koncerndirektivet (landskapslagen 43 §): bestämmelser om bl.a.
      • ordnandet av riskhanteringen
      • landskapskoncernens beredskapsplanering, beredskap och samordning av koncernens interna beredskap
    • organiseringen av koncernförvaltningens riskhanterings-, beredskaps- och säkerhetsfunktioner och säkerställande av resurserna
  • hanteringen av störningssituationer. Landskapets ledningssystem och krisledningsplan
    • verksamhetsmodeller och arrangemang för ledning, kommunikation och lägesbildsverksamhet samt samordning av dessa i störningssituationer och undantagsförhållanden i landskapskoncernens verksamhet samt i återhämtningsfasen efter dessa

Beredskapen för störningssituationer bör beaktas när landskapets strukturer planeras. Ledningens ansvar för och engagemang i ständig utveckling av beredskapen utgör utgångspunkter för en god beredskap. Landskapets ledning ska på alla förvaltningsnivåer sörja för och försäkra sig om att tillräckliga resurser tilldelas för beredskapen samt sörja för organiseringen, verkställandet, bevakningen och styrningen av beredskapen. I fråga om landskapets beredskap är den sektorsövergripande strategiska ledningen och samarbetet centrala.

I samband med beredningsarbetet i landskapet utarbetas ett koncerndirektiv med bestämmelser om koncernens interna beredskapsplanering, om beredskapen och samordningen av den samt om organiseringen av riskhanteringen. Målet är en så väl samordnad beredskapsplanering och annan beredskap som möjligt i den sektorsövergripande landskapskoncernen så att den blir styrd som en helhet.

I beredskapsplanen anges bl.a. de olika aktörernas ansvar och roll, personalens introduktion och övningar, material-, lokal- och personresurser, hanteringen av störningssituationer och arrangemangen kring krisledningen, vilket inkluderar bl.a. larm- och lägesbildsarrangemangen, handlingskort för olika störningssituationer, samt förfarandena för bedömning av återhämtningen och situationerna. Det kan rekommenderas att landskapen använder den så kallade KUJA-modellen och -verktygen i beredskapsplaneringen och beredskapen. KUJA-modellen innehåller verktyg för ledning av beredskapen och hanteringen av verksamhetens kontinuitet, för utveckling av driftsäkerheten, för störnings- och krisplanering samt för störningshantering och krisledning. En gemensam handlingsmodell främjar samarbetet mellan landskapens verksamhetsområden, med kommunerna och mellan landskapen.

Senast när landskapet inleder sin verksamhet år 2020 ska det (och till behövliga delar dottersammanslutningarna) ha en intern beredskaps- eller ledningsplan för hantering av störningssituationer, liksom de operativa arrangemangen enligt planen och de nödvändiga bestämmelserna om frågan i förvaltningsstadgan.

1.2 Beredskap och kontinuitetshantering i landskapets verksamhetsområden och i den operativa verksamheten

  • identifiera och prioritera nyckelaktiviteterna och identifiera deras ömsesidiga beroende
  • säkerställa de kritiska aktiviteterna och kontinuitetshanteringen (reservsystem o.d.)
  • materiell beredskap
  • reservera personal samt ordna utbildning och övningar
  • beakta de beredskapsuppgifter som föreskrivs i sektorvis lagstiftning och åtgärder som anges i anvisningar
  • sörja för skyldigheten till beredskap i de tjänster som lagts ut på entreprenad och i avtalsbaserad tjänsteproduktion samt övervaka beredskapsåtgärderna i dessa till exempel med gemensamma övningar och utbildningar
  • samordna beredskapen i de tjänster som lagts ut på entreprenad och den avtalsbaserade tjänsteproduktionen med beredskapen i landskapet

I samband med landskapets beredning utarbetar verksamhetsområdena och inrättningarna de riskanalyser och hotbedömningar som behövs samt utifrån dessa beredskapsplaner. Dessutom sörjer de för de övriga åtgärderna inom kontinuitetshanteringen enligt den lagstiftning som gäller verksamhetsområdet i fråga. I beredskapsarbetet och kontinuitetshanteringen utnyttjas de ovannämnda verktygen i KUJA-modellen.

Centralförvaltningen stöder landskapen genom att ta fram modellvillkor för förvaltningsbeslut och avtalsmodeller för beaktande av beredskapen i tjänsteproduktion.

2. Landskapets uppgifter i fråga om samordningen av beredskapen inom sitt område

  • Landskapet fattar beslut om hur det ska sköta de uppgifter som gäller den gemensamma beredskapen hos de i området verksamma aktörerna som omfattas av dess organiseringsansvar och hur tjänsterna i anknytning till dessa uppgifter ska produceras i landskapskoncernen. Landskapet sköter beredskapen i samarbete med kommunerna och andra aktörer inom sitt område, såsom näringslivet och organisationer.
  • Landskapsfullmäktige stöder genom sitt beslutsfattande den gemensamma beredskapen och sörjer för att den är målinriktad.
  • Landskapet sköter den praktiska organiseringen av områdets gemensamma beredskap och ser till att det finns tillräckligt med resurser för verksamheten och de samarbetsstrukturer som behövs.

Enligt 142 § i förslaget till landskapslag ska landskapen ha hand om uppgifter som anknyter till gemensam beredskap för aktörer i sitt område och som syftar till samordning av beredskapen. Skötseln av organiseringsuppgifterna i uppgiftshelheten, som innefattar regionala sektorsövergripande övningar, riskbedömningar och proaktiv lägesbevakning och -bedömning samt annan samverkan, kräver att landskapet beslutar om ansvaret för skötseln av uppgifterna, om målen för verksamheten och om tillräckliga resurser. Landskapens uppgift är att främja samarbetet i området, att bygga och upprätthålla nätverk och verksamhetsmodeller samt att organisera gemensamma aktiviteter. Tidigare har regionförvaltningsverken och före dem länsstyrelserna för sin del skött allmänna regionala samordningsuppgifter.

Vid organisering av uppgiftshelheten är det ändamålsenligt att i landskapskoncernen utnyttja kunnandet och expertisen inom alla verksamhetsområden, liksom verksamhetsmodeller och andra former av beredskap. Det behövs till exempel kunnande i att planera övningar, lägesbevakning och lägesbildssystem, kunskaper om riskbedömning samt erfarenhet av nätverkande.

I nätverkssamarbetet kring områdets gemensamma beredskap har landskapet enligt landskapslagen ansvar för att bygga upp och upprätthålla strukturer för samordningen. Landskapskoncernens personal, affärsverk, företag och myndigheter hör till nätverken för beredskap.

Med gemensam beredskap och tillhörande samordning avses i lagen:

  • för områdets alla aktörer ett brett, sektorsövergripande nätverkssamarbete som samlar aktörerna och sektorerna, liksom organisering av samarbetet
  • behandling av gemensamma frågor som inverkar på beredskapen och som kräver beredskap
  • skapande av en helhetsbild av aktörernas beredskap i området
  • Det är inte frågan om regional ledning av beredskapen eller om bestämmande av beredskapsåtgärder som andra aktörer har ansvar för.

Om beredskapsuppgifterna inom kommunikationsministeriet förvaltningsområde

Landskapet organiserar tillsammans med den behöriga myndigheten eller ministeriet den nationella styrningen i följande uppgifter:

  • De uppgifter som landskapet enligt beredskapslagen ska sköta
  • Det ansvar som gäller väghållningen och beredskapen i fråga om den och som väghållaren – i avtalet om väghållning – ska avtala om med tredje part (entreprenör)
  • Uppgifter som gäller vägnätet och där försvarsmaktens behov beaktas – dessa kan vara regionala och lokala samt omfatta både väghållningen och infrastrukturens uppbyggnad

Inom Kommunikationsministeriets förvaltningsområde bereder man tillsammans med landskapen en modell för styrningen på riksomfattande nivå, och i landskapen ska man komma överens om verksamhetsmodellerna, hur förfarandena ska skötas och vem som ska svara för skötseln av dem i landskapet. Utgångspunkterna (regleringen om beredskap) finns i bl.a. kap. 10 (transporter) i beredskapslagen (1552/2011), i lagen om trafiksystem och landsvägar (den reviderade RP 45/2018 överlämnades till riksdagen 12.4.2018) och i 46 § 8 punkten i räddningslagen (379/2011).

Lagstiftning

  • landskapslagen (9 §, 43 §, 141 §, 142 §)
  • om sektorsspecifik beredskap finns bestämmelser i speciallagar

Om sektorsspecifik beredskap och om arbetsfördelningen mellan centralförvaltningen och landskapet finns bestämmelser i speciallagar. I Säkerhetsstrategi för samhället (YTS-strategin 2017, statsrådets principbeslut 2.11.2017) presenteras en riksomfattande modell för den övergripande säkerheten enligt vilken säkerhetsaktörer (inkl. förvaltningsområdena och landskapen) utifrån en fastställd arbetsfördelning förutser och förbereder sig för kriser och hanteringen av dem. YTS-strategin förenhetligar de nationella principerna för beredskap och styr förvaltningsområdenas beredskap på centralförvaltnings- och regionförvaltningsnivå.

Nationellt stöd och exempel på god praxis

Beredningen av landskapets beredskapsuppgifter, landskapskoncernens riskhantering och organisationssäkerhet (Alueellisten varautumistehtävien valmisteluryhmän raportti, Maakunnan varautumistehtävät ja organisoituminen