Vanliga frågor om kundens valfrihet

Ett nytt utkast till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården offentliggjordes den 19 oktober 2017. Innehållet på denna sida kommer att uppdateras så snart som möjligt för att motsvara lagutkastet. Material som gäller lagutkastet har samlats här.

Det innebär att kunden har rätt att i fråga om social- och hälsovårdstjänster välja tjänsteproducent, producentens verksamhetsställe och den personal som ger vården. Avsikten är att rätten att välja dessa ska bli mer omfattande från och med den 1 januari 2019. Enligt regeringens proposition kan offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänster i fortsättningen ges av aktörer inom offentliga, privata och tredje sektorn, t.ex. organisationer och stiftelser. Kundavgifterna ska vara lika hos alla tjänsteproducenter. Kunden kan på ett mångsidigare sätt än förut välja tjänsteproducenter efter sin egen situation.

  • I praktiken kan kunden välja vid vilken social- och hälsocentral han eller hon registrerar sig som kund och dessutom välja tandklinik. Kundavgiften är lika stor oberoende av producent. Tjänsteproducenten ska vara godkänd av ett landskap.
  • Kunden kan också beviljas kundsedlar eller en personlig budget, som kan användas för att skaffa de social- och hälsovårdstjänster som behövs enligt kundplanen.
  • I fråga om sådana tjänster som produceras av landskapen kan kunden också välja bland de verksamhetsställen som drivs av landskapens affärsverk, t.ex. ett verksamhetsställe inom socialvården eller ett sjukhus.
  • Vid det verksamhetsställe som kunden har valt kan han eller hon också välja vilken personal han eller hon vill få vård av, om det är möjligt och ändamålsenligt med tanke på verksamheten.
  • Kunden kan också söka vård utomlands i enlighet med redan gällande bestämmelser.

Målet är att förbättra tillgången till tjänster och tjänsternas kvalitet samt att sporra landskapen och tjänsteproducenterna att bedriva sin verksamhet på ett effektivt och verkningsfullt sätt. Då får kunden också hjälp snabbare än i nuläget. Kunden behöver inte vänta lika länge som nu för att få träffa en skötare, läkare eller socialarbetare eller för att få andra tjänster. Kunden får också mångsidigare möjligheter att välja hurdana tjänster han eller hon använder sig av och varifrån han eller hon skaffar dem. Målet är att öka kundens självbestämmanderätt och delaktighet i beslutsfattande som rör kunden och hans eller hennes vård. Man tror att konkurrensen mellan tjänsteproducenterna kommer att förbättra verksamhetens kvalitet och ekonomiska effektivitet.


Ja. En patient kan t.ex. välja hälsovårdscentral. Han eller hon kan också använda privata hälso- och sjukvårdstjänster och få FPA-ersättning för kostnaderna för dem. En patient kan också välja vid vilken vårdenhet i Finland han eller hon vill få specialiserad sjukvård. Man kan också söka vård utomlands.  Inom socialservicen har klienterna inte i nuläget samma valmöjlighet.

Mer information om den nuvarande möjligheten att välja vårdenhet:

 


Regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården lämnades till riksdagen den 9 maj 2017.  Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2019, samtidigt som ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänsterna överförs till landskapen. I början av 2019 kan kunden välja en offentlig eller privat tandklinik (mun- och tandvårdsenhet).

Kunden kan också välja en social- och hälsocentral, men social- och hälsocentralernas verksamhet kommer inte genast att vara lika omfattande i alla landskap. Lagförslaget innehåller flera övergångstider. I vissa landskap kan verksamheten inledas vid social- och hälsocentraler enligt valfrihetsmodellen och personliga budgetar införas genom pilotförsök redan 2017. Basverksamheten vid social- och hälsocentralerna i de övriga landskapen ska i enlighet med landskapets beslut inledas senast den 1 juli 2019.  Ett landskap kan på ansökan beviljas ett undantagslov, så att landskapet kan skjuta upp inledandet av social- och hälsocentralernas verksamhet till ingången av 2021. 

Social- och hälsocentralernas tjänsteutbud utvidgas senast vid ingången av 2022, om landskapet inte har ansökt om undantagslov.  Det innebär att det då vid social- och hälsocentralerna kommer att finnas även till exempel specialistläkare samt socialservice för kortvarigt behov. Sådan socialservice är exempelvis socialt arbete, boendeservice, alkohol- och drogarbete och mentalvårdsarbete samt familjerådgivning.  Enligt regeringens proposition kan landskapet om det så önskar också överföra tjänsterna vid rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård till social- och hälsocentralerna.

Valfriheten ska vara i full tillämpning i alla landskap senast den 1 januari 2023.


När människorna ska registrera sig som kunder beror på enligt vilken tidtabell landskapet ordnar tjänsterna i enlighet med valfrihetslagen. Inom tandvården kommer kundregistreringen att inledas i november 2018. Kundregistreringen hos social- och hälsocentralerna kommer att inledas senast i april 2019. Om landskapet eller en del av det deltar i pilotförsök med valfrihet kan det vara möjligt att registrera sig som kund redan i slutet av 2017 eller i början av 2018 vid en tidpunkt som meddelas av landskapet.


Jämfört med nu kommer valfriheten att öka så att kunden får större frihet än för närvarande att välja vilken social- och hälsocentral han eller hon vill anlita för att få hälso- och sjukvårdstjänster av skötare eller läkare samt handledning och rådgivning i fråga om socialservice. Kunden kan dessutom separat välja en tandklinik. Social- och hälsocentralen kan drivas av ett landskapsägt eller privatägt bolag eller av en organisation eller stiftelse. Avsikten är att social- och hälsocentralerna ska erbjuda även specialistläkarmottagningar och kortvarig socialservice.

I social- och hälsocentralernas utbud av socialservice ska ingå sådan handledning och rådgivning som hör till alkohol- och drogarbetet, handledning och rådgivning inom socialservicen i fråga om psykisk hälsa samt psykosocialt stöd till individen och familjen. I socialservicen ingår dessutom sådan social handledning, hemservice, hemvård och rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor som kunden har ett tillfälligt och kortvarigt behov av. Landskapet kan dessutom besluta att även rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård ska ingå i social- och hälsocentralernas tjänster.

Kunden kan välja tjänsteproducent även när kunden beviljas en kundsedel från social- och hälsocentralen, tandkliniken eller landskapets affärsverk. Kunden kan även välja tjänsteproducent om han eller hon beviljats en personlig budget för anskaffning av tjänster.

Kunden kan välja tjänsteproducent inom hela landet. Kundavgiften är lika stor oberoende av vilken producent kunden väljer. Kunden kan också framföra önskemål om vilken personal som ger vården vid det verksamhetsställe som han eller hon har valt.


En del kunder behöver mera social- och hälsovårdstjänster än andra. Då görs en bedömning av kundens servicebehov och en kundplan vid ett verksamhetsställe som drivs av landskapets affärsverk (t.ex. en socialstation, ett sjukhus eller en enhet med tjänster för personer med funktionsnedsättning). Kunden får antingen tjänsterna direkt vid landskapets verksamhetsställe eller också får kunden en kundsedel eller en personlig budget för att skaffa de tjänster som behövs. Då kan kunden välja en tjänst som produceras av ett landskapsägt bolag, ett privat företag eller en organisation.


Nej. Vid landskapets affärsverks verksamhetsställe kan man behandla remissen elektroniskt, konstatera vilket behov av specialiserad vård kunden har och anvisa kunden till den vård som behövs.


De tjänster som social- och hälsocentralerna och mun- och tandvårdsenheterna (tandklinikerna) erbjuder kallas direktvalstjänster. De kallas så därför att man kan registrera sig direkt som kund vid vilken social- och hälsocentral eller tandklinik man vill. Vilka tjänster de ska erbjuda föreskrivs det om i valfrihetslagen.


Vid social- och hälsocentralerna får man rådgivning och handledning inom socialservicen samt sådan rådgivning och handledning som hör till alkohol- och drogarbetet, rådgivning och handledning inom socialvården i fråga om psykisk hälsa samt psykosocialt stöd till individen och familjen. Vid social- och hälsocentralen får kunden dessutom social handledning, hemservice, hemvård samt rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor för ett tillfälligt och kortvarigt behov. För socialvårdsklienter ska det utses en egen kontaktperson.

Om kunden behöver tjänster i större utsträckning eller om tjänsten kräver ett sådant myndighetsbeslut som inte kan fattas vid social- och hälsocentralen, kan kunden hänvisas till landskapets affärsverk. Landskapets affärsverks verksamhetsställe kan vara t.ex. en socialstation eller en enhet med tjänster för personer med funktionsnedsättning. Kunden kan också hänvisas till kamratstöd som erbjuds av organisationer, om kunden inte har behov av egentliga social- och hälsovårdstjänster.


Skolhälsovården och studerandehälsovården och den tandvård som ingår i den ska ordnas av landskapen, och eleverna och studerandena har ingen frihet att välja tjänsteproducent i fråga om denna vård. Kommunerna kommer dock fortfarande att ha ansvaret för att ordna elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster. Den allmänna tandvården omfattas däremot av valfriheten, dvs. var och en väljer sin tandklinik själv. Landskapen kan dessutom bestämma att rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård ska ingå i social- och hälsocentralernas uppgifter.

Fortgående och långvarig hemvård av äldre är på landskapets affärsverks ansvar. Äldre och personer med funktionsnedsättning kan också erbjudas en kundsedel eller en personlig budget, som kunden kan använda för att skaffa den hjälp han eller hon behöver eller t.ex. färdtjänst.

Patienter med psykisk ohälsa och personer som behöver hjälp för missbruksproblem tar när klientskapet börjar kontakt med sin egen social- och hälsocentral. Om en person under en längre tid har allvarligare psykisk ohälsa eller missbruksproblem, hänvisar social- och hälsocentralen honom eller henne till ett verksamhetsställe som drivs av landskapets affärsverk, t.ex. en enhet med tjänster för psykisk ohälsa och missbruksproblem.


Landskapen ska i en nättjänst upprätta en förteckning över tjänsteproducenterna (landskapets affärsverks verksamhetsställen, social- och hälsocentraler, tandkliniker och eventuella övriga tjänster). I förteckningen ska också ingå uppgifter om kvaliteten på tjänsterna och tillgången till dem.

Social- och hälsocentralerna och tandklinikerna ska i nättjänsten meddela sitt maximala kundantal samt aktuell information om hur många nya kunder de kan ta emot och hur långa väntetiderna är.

Informationen ska på en kunds begäran ges också muntligt eller skriftligt.


Nej. Landskapet bestämmer tjänsteproducenten om kunden inte vill välja eller av någon anledning inte kan välja själv. Anhöriga är vid behov med och fattar beslutet.

Landskapet anvisar en social- och hälsocentral och/eller tandklinik till alla som inte själva har valt en sådan. Landskapet väljer tjänsteproducent senast en månad innan social- och hälsocentralerna eller tandklinikerna inleder sin verksamhet. Enligt lagen inleder tandklinikerna sin verksamhet genast den 1 januari 2019, så landskapet väljer tandklinik åt sina invånare senast i december 2018, om invånaren inte själv har valt.


När det gäller minderåriga kunder väljs tjänsteproducenten av vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare för barnet. Ungdomar som har fyllt 15 år får dock själva välja tjänsteproducent.


Vid behov får kunden stöd för att välja lämpliga producenter för sina social- och hälsovårdstjänster. I en nättjänst kommer det att finnas jämförelseuppgifter om olika tjänsteproducenter. Kunden kan dessutom få hjälp och stöd från en rådgivningstelefon, en servicehandledare eller en utsedd egen kontaktperson. Om kunden inte själv vill välja tjänst, hänvisar landskapet honom eller henne till en lämplig tjänst.


Utgångspunkten är att valfriheten gäller alla. Ett undantag är skol- och studerandehälsovården, som inte omfattas av valfriheten. Under institutionsvård får kunden likaså alla sina social- och hälsovårdstjänster vid den enhet där han eller hon vårdas (t.ex. ett sjukhus, en institution för personer med utvecklingsstörning). Om institutionsvården pågår i över en månad, avbryts social- och hälsocentralens ansvar för tjänsteproduktionen.


Landskapet bestämmer på förhand vilka ersättningar som ska betalas till social- och hälsocentralerna och tandklinikerna. I regel är de inte prestationsbaserade, utan betalas på basis av kundantal och behovsfaktorer som definieras i lagen. Tjänsteproducenterna kan inte heller välja kunder. De måste utan urval ta emot alla intresserade kunder, så länge som det maximala antalet kunder inte har uppnåtts.

Landskapet bestämmer på förhand de ersättningar som ska betalas till producenterna för tjänster som tillhandahålls mot kundsedlar beviljade av landskapets affärsverk. När det gäller personlig budget bestämmer landskapets affärsverk budgetens värde individuellt för varje kund. Social- och hälsocentralen bestämmer värdet på den kundsedel som de beviljar och svarar för kostnaderna för den tjänst som tillhandahålls mot kundsedeln.

Tjänsteproducenterna måste registrera sig och uppfylla de krav som satts upp av landskapet. Social- och hälsocentralerna och tandklinikerna ska också ingå avtal med landskapen, och de ska svara för den tjänstehelhet som det avtalats om. Därigenom säkerställs tjänsternas kvalitet och verksamhetens öppenhet.

Tjänsteproducenten ska också offentligt på nätet meddela de uppgifter som krävs samt väntetiderna till tjänsterna.


Även landskapens affärsverk och deras bolag har möjlighet att marknadsföra tjänster. Dessutom betalar landskapet tjänsteproducenterna en större ersättning för äldre och sjukare kunder. Det gör att det lönar sig för företagen att vara intresserade av alla slags kunder.


Internationella erfarenheter visar att människor i regel väljer ett verksamhetsställe som ligger nära deras hem eller deras arbetsplats. I den modell som man avser införa i Finland kommer verksamhetsställets placering inte att ha någon betydande inverkan på verksamhetens lönsamhet.  Det beror på att man i de ersättningar som betalas till tjänsteproducenterna beaktar faktorer som inverkar på kundernas servicebehov, såsom ålder och sjukfrekvens. Landskapet betalar tjänsteproducenterna en större ersättning för äldre och sjukare kunder.  Dessutom kan en del av finansieringen betalas som prestationsbaserade ersättningar. På grund av dessa faktorer kan en kund som behöver mycket tjänster vara minst lika lönsam för producenten som en kund som använder endast lite tjänster.


Det stämmer att många social- och hälsocentraler sannolikt kommer att erbjuda sina kunder avgiftsbelagda tilläggstjänster utöver de tjänster som landskapet finansierar. Det väsentliga är dock att alla kunder behandlas likvärdigt i fråga om de tjänster på basnivå som finansieras av landskapet.  Enligt den föreslagna valfrihetslagen hör också specialistläkarkonsultationer och specialistläkarmottagningar till social- och hälsocentralernas ansvar. Därmed får även låginkomsttagare i och med reformen möjlighet att få specialistläkartjänster på ett smidigare sätt än i nuläget.


Det är meningen att kundernas tjänster ska tillhandahållas som samordnade helheter, så att landskapets affärsverk svarar för de mest krävande tjänsterna, såsom specialiserad sjukvård. Detta beaktas i finansieringen.


Små företag har goda förutsättningar att producera tjänster som tillhandahålls mot kundsedel eller enligt en personlig budget. Dessutom kan social- och hälsocentralerna och landskapens affärsverk komplettera sin egen tjänsteproduktion genom att köpa tjänster från små företag och mikroföretag genom konkurrensutsättning eller som direkt upphandling. Även om social- och hälsocentralerna har ett omfattande utbud av tjänster kan små företag producera tjänster för en social- och hälsocentral genom samarbetsavtal eller ett gemensamt företag. Små företag kan även erbjuda olika slags stödtjänster, såsom städning och mathållning.


Kunden kan välja hos vilket landskaps affärsverk och vilket av affärsverkets verksamhetsställen han eller hon uträttar sitt ärende. Landskapets affärsverk kan bevilja kunden en kundsedel eller en personlig budget, som kunden kan använda för att välja och skaffa de tjänster som han eller hon behöver.


Det sker inga ändringar i tillgången till brådskande vård. Rätten att söka brådskande vård oberoende av hemkommun eller bostadsort ändras inte. Vid nödsituationer kan man ringa 112 eller besöka närmaste jourmottagning.


Kunden kan debiteras en kundavgift precis som för närvarande. Kundavgiften för en tjänst kommer att vara lika stor oberoende av om tjänsten tillhandahålls av ett landskapsägt bolag, ett företag eller en organisation. Storleken på kundavgifterna bestäms i lag. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården ska genomgå en totalreform, och det arbetet har redan inletts. Kundavgifterna ska förenhetligas och förtydligas. Samtidigt ska man se till att ingen får en oskälig avgiftsbörda.


Kunden förbinder sig till en social- och hälsocentral och en tandklinik för ett år åt gången. Det betyder alltså att kunden kan välja en annan tjänsteproducent tidigast ett år efter det föregående valet. Kunden har dock rätt att byta producent av direktvalstjänster oberoende av denna tidsfrist, om kunden flyttar till en annan kommun eller om det finns någon annan grundad anledning. Om kunden på grund av arbete, studier eller fritid tillfälligt vistas på annan ort, kan han eller hon använda sig av ett annat verksamhetsställes tjänster. Kunden ska då på förhand meddela landskapet om anlitandet av den tillfälliga tjänsteproducenten.

I fråga om tjänster som skaffas med kundsedel eller personlig budget kan kunden byta tjänsteproducent när han eller hon vill.


Landskapens affärsverk, social- och hälsocentralerna och tandklinikerna kan bevilja kunden kundsedlar som kan användas för enskilda åtgärder som utförs av andra tjänsteproducenter. Exempelvis kan en läkare vid social- och hälsocentralen remittera kunden till fysioterapi. Då får kunden om han eller hon så vill en kundsedel, och sedan kan kunden välja hos vilken fysioterapeut han eller hon vill använda kundsedeln. När kunden använder sig av kundsedeln för att skaffa en tjänst kan han eller hon välja vilken godkänd tjänsteproducent som helst i hela Finland.

Om kunden behöver andra tjänster än de som produceras av social- och hälsocentralen eller tandkliniken, hänvisas kunden till landskapets tjänster. För produktionen av landskapets tjänster svarar landskapets affärsverk (t.ex. en socialstation, en enhet med tjänster för personer med funktionsnedsättning eller ett sjukhus). Landskapets affärsverk bedömer situationen och gör upp en kundplan för kunden. Beroende på servicebehovet får kunden tjänsten antingen direkt av landskapets verksamhetsställe eller också kan kunden beviljas en kundsedel eller en personlig budget för att skaffa den tjänst som behövs.

Landskapet beslutar inom vilka tjänster det använder sig av kundsedlar. Kundsedlar kan användas t.ex. i fråga om tjänster som ges i hemmet. Personlig budget ska användas i fråga om tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning, men landskapet kan besluta att använda personlig budget även i fråga om andra tjänster. När det gäller den personliga budgeten kan kunden utöver att välja tjänsteproducent även inverka på innehållet i tjänsterna.


Om kunden beviljas en kundsedel eller en personlig budget betyder det inte att några pengar förs över till kundens konto. Social- och hälsocentralen, tandkliniken och landskapets affärsverk betalar ersättningar i enlighet med kundsedeln eller den personliga budgeten direkt till tjänsteproducenten. Kunden måste dock betala en eventuell kundavgift för tjänsten. Den täcker i allmänhet en liten del av kostnaderna för tjänsten.


De kundsedlar som beviljas av landskapens affärsverk kommer från och med den 1 januari 2019 att ersätta de servicesedlar som i nuläget beviljas av kommunerna.


En personlig budget är ett visst belopp inom vars ramar kunden kan skaffa de tjänster som anges i kundplanen. För att kunden ska kunna beviljas en personlig budget förutsätts att landskapets affärsverk gör en bedömning av situationen och gör upp en kundplan för kunden. Utifrån dessa tjänster bestäms den personliga budgetens storlek (beloppet i euro).

Kunden kan själv besluta varifrån han eller hon skaffar de tjänster som ingår i kundplanen, och kunden kan också påverka innehållet i tjänsterna. Därigenom får kunden tjänster som passar hans eller hennes individuella situation. Kunden kan t.ex. skaffa sig en personlig assistent. Landskapet betalar ersättningar enligt den personliga budgeten direkt till tjänsteproducenten. Inga pengar förs alltså över till kundens konto.


Ja. Kunden har rätt att vägra ta emot en kundsedel eller en personlig budget. I så fall svarar landskapets affärsverk, social- och hälsocentralen eller tandkliniken på annat sätt för produktionen av de social- och hälsovårdstjänster som kunden behöver.


En personlig budget gäller antingen för viss tid eller tills vidare. Utfallet av en personlig budget ska bedömas årligen och vid behov ska ändringar göras i den. Den personliga budgeten justeras om t.ex. kundens livssituation eller hjälpbehov väsentligen förändras. Den personliga budgeten justeras också om det sker stora förändringar i kostnadsnivån.


Den personliga budgeten bestäms utifrån kundplanen så att den täcker de kostnader som behövs. Om kunden vill ha tjänster som inte ingår i kundplanen och den personliga budgeten, står kunden själv för kostnaderna för dessa tjänster.


Knappast. De sjukförsäkringsersättningar som betalas för besök hos specialistläkare är redan nu ganska små. En stor del av den arbetsföra befolkningen kommer även i fortsättningen att omfattas av företagshälsovård som finansieras av arbetsgivaren. Det är sannolikt människor som behöver mycket tjänster ofta som kommer att ha störst nytta av valfriheten.


I glesbygdsområden kan det inte uppstå ett lika stort tjänsteutbud som i städerna. I Finland kan det även finnas områden där det i praktiken finns endast en tjänsteproducent. Ingen blir ändå utan tjänster då heller, eftersom det föreskrivits en skyldighet för landskapet att trygga tjänsterna i glesbygdsområden.  En del tjänster kan även erbjudas på nya sätt, t.ex. som nättjänster eller tjänster som ges i kundens eget hem.


Vem som helst kan inte bli tjänsteproducent. Tjänsteproducenten måste finnas med i ett riksomfattande register över tjänsteproducenter inom social- och hälsovården. Där registreras endast de tjänsteproducenter som uppfyller de krav som anges i lagen.

En tjänsteproducent som finns i registret kan anmäla sig som social- och hälsocentral eller mun- och tandvårdsenhet. Landskapet godkänner producenterna på basis av anmälan och ingår avtal med dem.

Tjänsteproducenternas verksamhet övervakas av en tillstånds- och tillsynsmyndighet. Dessutom är landskapet skyldigt att utöva tillsyn över social- och hälsocentralerna, tandklinikerna och övriga producenter av tjänster som omfattas av valfriheten.


Landskapet svarar för att invånarna får de tjänster som de behöver och att tjänster som produceras av olika tjänsteproducenter bildar en smidig och effektiv helhet. Landskapet kan i fråga om samordningen av tjänsterna och servicekedjorna ställa upp villkor som tjänsteproducenten måste uppfylla.

Landskapets affärsverk svarar för kundens tjänster som helhet, även om affärsverket beviljar kunden en kundsedel för anskaffning av en tjänst från en annan producent. På samma sätt svarar social- och hälsocentralen för kundens tjänster som helhet, även om social- och hälsocentralen beviljar kunden en kundsedel för anskaffning av en enskild tjänst från en annan producent.


I valfrihetslagen föreskrivs det om en allmän skyldighet till öppenhet och samhällsansvar, som omfattar producenterna av direktvalstjänster och kundsedelstjänster inom social- och hälsovården. Det är inte fråga om en bestämmelse som gäller sektorn i allmänhet. Enligt valfrihetslagen ska social- och hälsocentralernas och tandklinikernas tjänsteproducenter samt producenterna av kundsedelstjänster årligen offentliggöra uppgifter om sina inkomster, betalda skatter och beskattningsort, vinster och förluster, ledningens löner och arvoden samt hur de uppfyllt samhällsansvaret. I fråga om stora företag gäller bestämmelsen också koncernens uppgifter. Samtliga uppgifter ska finnas tillgängliga i informationssystemen för valfrihet, vilket gör dem lätta att hitta. På detta sätt kan man säkerställa öppenhet och en möjlighet att bedöma bolagens verksamhet.


Människor uppmuntras på många sätt att delta i utvecklingen av social- och hälsovården. Landskapens invånare kan medverka till utvecklingen av social- och hälsovården genom att exempelvis delta i äldre- eller handikappråd eller i klientråd. En viktig metod för påverkan är också att rösta i landskapsval.


En person kan fritt åka till ett EU- eller ETA-land för att använda hälso- och sjukvårdstjänsterna där. FPA betalar i efterhand ersättning för vård som getts i ett annat EU-/EES-land eller i Schweiz på samma grunder som den ersätter tjänster inom den privata hälso- och sjukvården i Finland. Förutsättningen är att vården ingår i tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården i Finland.

I fortsättningen får en person som söker vård i ett annat EU-land ersättning för hälsotjänster på samma grunder som i Finland. När det är fråga om direktvalstjänster som avses i valfrihetslagen behöver personen inte heller ett förhandstillstånd eller ett förhandsbesked. Förutsättningen för att få ersättning för övriga hälsotjänster är en bedömning av behovet av vård eller remiss.

De som söker vård utomlands ska också i fortsättningen först betala vård- och resekostnaderna själva. Kostnaderna föreslås ersättas i efterhand. Kostnaderna ersätts till det belopp som motsvarande vård skulle ha kostat att ordna i det landskap som svarar för de hälsotjänster som personen har anlitat. För klienten återstår alltid att betala den klientavgift som i Finland tas ut hos patienter för samma eller motsvarande vård.