FI SV EN

Social- och hälsovårdstjänster och valfrihet

Ett nytt utkast till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården offentliggjordes den 19 oktober 2017. Innehållet på denna sida kommer att uppdateras så snart som möjligt för att motsvara lagutkastet. Material som gäller lagutkastet har samlats här.

I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna tjänsterna till 18 nya landskap. Målet är att alla ska ha lika möjligheter att få tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster i enlighet med lag.

Landskapet ser då till att alla har tillgång till tjänster på lika villkor.

  • Avsikten är att regeringen ska lämna en ny proposition med förslag till valfrihetslag till riksdagen i mars 2018. Ett nytt utkast till valfrihetslag offentliggjordes den 19 oktober 2017, och det är på remiss till den 15 december.
  • Avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Allt förändras dock inte över en natt, utan social- och hälsovårdstjänsterna reformeras stegvis.
  • Målet är att social- och hälsovårdstjänsterna ska utgöra en fungerande helhet.  När tjänsterna och vårdkedjorna fungerar smidigt blir det mindre köer än i nuläget. Människor får snabbare tillgång till läkare och andra tjänster.
  • Uppgifterna om kunden överförs smidigt mellan de olika tjänsterna.
  • Människor får även i fortsättningen närtjänster i det område där de bor.

Kunden får större valfrihet

I fortsättningen får kunden större möjlighet att välja producent för sina social- och hälsovårdstjänster. Syftet är att offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänster i fortsättningen ges av aktörer inom offentliga, privata och tredje sektorn.

I praktiken kan kunden välja vid vilken social- och hälsocentral han eller hon registrerar sig som kund. Dessutom kan kunden välja tandklinik. Vårdenhet inom den specialiserade sjukvården kan man välja som för närvarande. Kunden kan dessutom välja ett landskaps affärsverk och någon av affärsverkets tjänsteenheter.

Landskapet producerar en del av tjänsterna själv

En del kunder behöver mera social- och hälsovårdstjänster än andra. Enligt utkastet till valfrihetslag ska man då vid en tjänsteenhet som drivs av ett landskaps affärsverk (t.ex. en socialstation, ett sjukhus eller en enhet med tjänster för personer med funktionsnedsättning) göra en bedömning av kundens servicebehov och utarbeta en kundplan. Kunden kan få tjänsterna direkt från landskapets affärsverk. Ett annat alternativ är att kunden erbjuds en kundsedel eller en personlig budget för att skaffa tjänster i enlighet med kundplanen.

Företagshälsovård och privata social- och hälsovårdstjänster

Även i fortsättningen kommer det att finnas företagshälsovård som bekostas av arbetsgivaren. En stor del av befolkningen i arbetsför ålder använder dessa tjänster. Likaså kommer det att finnas privata social- och hälsovårdstjänster som kunden betalar själv genom till exempel en privat sjukförsäkring. Efter en övergångsperiod betalas det inte längre sjukförsäkringsersättning för sådana privata hälsovårdstjänster som inte omfattas av valfriheten.

Det sker inga förändringar i tillgången till brådskande vård

Rätten att söka brådskande vård oberoende av hemkommun eller bostadsort ändras inte. Vid nödsituationer kan man ringa 112 eller åka till närmaste akutmottagning. Arbetsfördelningen mellan sjukhusen reformeras. I fortsättningen får människor den allra mest krävande vården vid sjukhus med omfattande jour. På det sättet säkerställs vård med hög kvalitet och kompetens.

• Vanliga frågor om valfriheten inom social- och hälsovården
• Pilotförsök med valfrihet
• Remissbehandling av valfrihetslagen 3.11–15.12.2017

Ytterligare information:

Kirsi Varhila, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 382
Pekka Järvinen, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 367