FI SV EN

Social- och hälsovårdstjänster och valfrihet

I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. I social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna tjänsterna till 18 nya landskap. Målet är att alla har lika möjligheter att få tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster i enlighet med lag.

Landskapet ser då till att alla har tillgång till tjänster på lika villkor.

  • De lagförslag som är under behandling i riksdagen kommer att ändras i enlighet med grundlagsutskottets utlåtande (29.6.2017). Regeringen lämnar en ny regeringsproposition i Mars 2018.
  • Avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Allt förändras dock inte över en natt utan social- och hälsovårdstjänsterna förnyas stegvis. 
  • Målet är att social- och hälsovårdstjänsterna ska utgöra en fungerande helhet. När tjänsterna och vårdkedjorna fungerar smidigt blir det mindre köer än i nuläget. Människor får snabbare tillgång till läkare och andra tjänster.
  • Uppgifterna om klienten överförs smidigt mellan de olika tjänsterna.
  • Människor får även i fortsättningen närtjänster i det område där de bor.

Kunden får större valfrihet

I fortsättningen får kunden större möjlighet att välja vem som utför social- och hälsovårdstjänsterna. Syftet är att offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänster i fortsättningen ges av aktörer inom offentliga, privata och tredje sektorn.

I praktiken kan kunden välja vid vilken social- och hälsocentral han eller hon registrerar sig som kund och dessutom välja tandklinik. Vårdplats inom den specialiserade sjukvården kan man välja som för närvarande.

Kunden kan dessutom välja hos vilket landskaps affärsverk och vilket av affärsverkets verksamhetsställen han eller hon uträttar sitt ärende.

Landskapet producerar en del av tjänsterna själv

En del kunder behöver mera social- och hälsovårdstjänster än andra. Då görs en bedömning av kundens servicebehov vid ett verksamhetsställe som drivs av landskapets affärsverk (t.ex. en socialstation, ett sjukhus eller en enhet med tjänster för personer med funktionsnedsättning). Kunden kan få tjänsterna direkt vid landskapets verksamhetsställe. Som alternativ kan kunden beviljas en kundsedel eller en personlig budget för att skaffa de tjänster han eller hon behöver. En proposition om detta blir klart i början av år 2018.

Företagshälsovård och privata social- och hälsovårdstjänster

Även i fortsättningen kommer det att finnas företagshälsovård som bekostas av arbetsgivaren. En stor del av befolkningen i arbetsför ålder använder dessa tjänster. Likaså kommer det att finnas privata social- och hälsovårdstjänster som kunden betalar själv genom till exempel en privat sjukförsäkring. Efter en övergångsperiod betalas det inte längre sjukförsäkringsersättning för sådana privata hälsovårdstjänster som inte omfattas av valfriheten.

Det sker inga förändringar i tillgången till brådskande vård

Rätten att söka brådskande vård oberoende av hemkommun eller bostadsort ändras inte. Vid nödsituationer kan man ringa 112 eller besöka närmaste jourmottagning. Arbetsfördelningen mellan sjukhusen reformeras. I fortsättningen får människor den allra mest krävande vården vid sjukhus med omfattande jour. På det sättet säkerställs vård med hög kvalitet och kompetens.
 

Ytterligare information:

Kirsi Varhila, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 382
Pekka Järvinen, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 367