FI SV EN

Reformeringen av statsandelen för kommunal basservice i samband med landskaps- och vårdreformen

Över hälften - uppskattningsvis ca 17,4 miljarder euro på 2018 års nivå - av kostnaderna inom kommunernas driftsekonomi överförs i samband med landskaps- och vårdreformen på landskapen i och med den betydande minskningen av kommunernas lagstadgade uppgifter.

Eftersom staten tar ansvaret för finansieringen av landskapen förhindras en skärpning av den totala skattegraden genom att man från kommunekonomin överför inkomster till ett belopp som motsvarar kostnaderna för finansiering av landskapen.

Från statsandelen för kommunal basservice överförs ungefär 5,8 md euro till landskapsfinansieringen. Dessutom överförs 11,1 miljarder euro av kommunalskatteintäkterna till landskapen liksom även en del av kommunernas samfundsskatteandel (0,5 md euro).

Kostnads- och inkomstöverföringen är kostnadsneutral på riksplan, men eftersom kostnaderna och inkomsterna inte är identiska i alla kommun kommer variationen att vara stor för enskilda kommuners del. De kommunspecifika skillnaderna begränsas genom ändringar i statsandelssystemet.

Ändringar i statsandelssystemet

Utgångsläget vid reformeringen av statsandelssystemet är att trygga finansieringen av kommunernas kvarblivande uppgifter samtidigt som man bevarar betydelsen av bestämningsfaktorerna i statsandelssystemet. De grundläggande kriterierna i systemet reagerar även i fortsättningen på förändringarna i kommunens behov och omständigheter. Grundlogiken hos utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna bevaras också, även om man föreslår vissa ändringar till utjämningstilläggs- och utjämningsavdragsprocenten.

Då sote-uppgifterna tas bort från kommunerna kommer största delen av pengarna som utdelas via statsandelssystemet för basservicen att bestämmas på basis av åldersgrupperna under 16 år. Eftersom kommunerna fortfarande spelar en viktig roll för främjandet av välfärd och hälsa samt förebyggandet av social- och hälsovårdsutgifter även efter reformen, föreslås till statsandelssystemets behovs- och omständighetskriterier ett nytt kriterium, främjandet av välfärd och hälsa. Det nuvarande kriteriet för självförsörjning i fråga om arbetsplatser föreslås bli slopat. Arbetslöshetsgraden ska dessutom flyttas från de kalkylmässiga kostnaderna till tilläggsdelen för statsandelen.

Fastighetsskatten ska inkluderas 50-procentigt i utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna. För kraftverks del ska man tillämpa den allmänna fastighetsskatteprocenten (andra kraftverk än kärnkraftverk inte medtas till utjämningen). Utjämningstilläggsprocenten höjs till 90 procent, vilket gynnar kommunerna som drabbas av sänkningen av utjämningsgränsen. Utjämningsavdragsprocenten föreslås vara 15 procent, vilket skulle gynna de kommer där den proportionella andelen av skatteinkomster som överförs till landskapen är störst. Utjämningsgränsen ska fortfarande vara 100 procent.

Utöver de ovan beskrivna ändringarna föreslås till statsandelssystemet en tills vidare varaktig begränsning för förändringar som beror på överföringen av sote-kostnader och -inkomster. Begränsningen ska inte ta i beaktande egentliga nya kriterieändringar i statsandelssystemet, utan enbart de ekonomiska ändringar som direkt beror på överföringen av sote-uppgifterna, den definieras med andra ord enligt situationen då reformen träder i kraft.  Begränsningen ska vara symmetriskt 60 procent, kommunens självrisk för både positiva och negativa ändringar är alltså 40 procent.

Förändringen av kommunens ekonomiska situation begränsas kraftigt

För att stora kommunspecifika förändringar ska kunna minimeras ska man övergå till det ovan beskrivna systemet via en i princip tillfällig övergångsutjämning, som dock förblir varaktig till en del. Ändringen av kommunens ekonomiska balansläge begränsas till noll det år då sote- och landskapsreformen träder i kraft, vilket betyder att balansläget (med balansläge avses årsbidraget efter avskrivningarna) hålls på nivån före reformen. Övergångsutjämningsbeloppet minskas årligen så att ändringen begränsas till +/- 25 euro/invånare per år. Det femte året, dvs. 2023 ska ändringen vara högst +/- 100 euro/invånare, vilket tills vidare också ska förbli i kraft. Den varaktiga ändringen av kommunens balansläge kan således bli högst +/- 100 euro/invånare, vilket inte överskrider avkastningen av en inkomstskatteprocentsenhet i en enda kommun.

Efter reformen kommer kommunernas ekonomiska situation till stor del att bero på utgångsläget. Övergångsutjämningen kommer inte att avhjälpa obalanser som existerade innan reformen inleddes.  Reformen kan heller inte användas till att täcka underskott som härstammar från tiden före reformen.

Reformen inkluderar faktorer som stabiliserar kommunernas ekonomi

Landskaps- och vårdreformen inkluderar flera faktorer som stabiliserar kommunernas ekonomi, och som för sin del underlättar balanseringen av kommunernas ekonomi och förberedelserna inför förändringar. Kommunernas skatteprocentavkastning kommer inte att förändras även om inkomstskatteprocenten sänks, utan den tvärtom förstärks i någon mån.

Kostnaderna för den specialiserade sjukvården som är tämligen svåra att förutspå belastar heller inte längre kommunernas ekonomi, vilket underlättar utarbetandet av budgeten och skötseln av ekonomin under budgetåret. En stor del av investeringsbehoven inom social- och hälsovården kommer också att försvinna. Den kommunala ekonomin stabiliseras ytterligare av att den konjunkturkänsliga samfundsskatten delvis överförs till att finansiera landskapen. Minskningen av kommunernas samfundsskatteandel minskar också behovet av att sänka kommunernas inkomstskatteprocent.

Kalkylerna över social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för kommunalekonomin

Kalkylen över landskaps- och vårdreformens konsekvenser för kommunekonomin uppdaterades den 22 juni 2017 i enlighet med de senaste tillgängliga uppgifterna. Kalkylen har gjorts på 2018 års nivå, medan de tidigare versioner var gjord på 2016 och 2017 års nivå. I kalkylen för 2018 har man för kostnadernas del tagit i beaktande uppgifterna från kommunernas budgetenkät (2017 och 2018 års medelvärde). Inkomsternas och de övriga resultaträkningsposterna baserar sig på finansministeriets uppskattningar.

Kostnaderna för social- och hälsovården, räddningsväsendet samt miljö- och hälsoskyddet som överförs till landskapen uppgår till ca 17,35 miljarder euro. Enligt förhandsuppgifter är minskningen av kommunalskatten 12,30 procentenheter. Kommunernas finansiella ställning förbättras med ca 37 miljoner euro på riksplan, vilket beror på att landskapen deltar med 50 procent i finansieringen av kriteriet främjande av hälsa och välfärd.

Kalkylerna enligt 2018 års nivå:

Kalkylerna över social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för kommunalekonomin (26.6.2017)

Kalkylerna enligt 2017 års nivå:

Kalkylerna över social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för kommunalekonomin (7.2.2017)

Kommuners och samkommuners budgetar år 2017

Kalkylerna enligt 2016 års nivå:

Kalkylerna över social- och hälsovårds- och landskapsreformens konsekvenser för kommunalekonomin (21.12.2016)

Statsandelssimulatorn

Finansministeriets kommun- och regionförvaltningsavdelning har konstruerat en statsandelssimulator (excel) till stöd för tolkningen av kalkylerna över landskaps- och vårdreformens konsekvenser. Statsandelssimulatorn gör det möjligt att granska de konsekvenser som landskaps- och vårdreformen beräknas ha för kommunens ekonomi i de olika skedena av reformen. Simulatorn kan dessutom användas till att uppskatta hur kommunens egna beslut påverkar balansen efter reformen. Syftet med statsandelssimulatorn är att underlätta planeringen av kommunens ekonomi samt att skapa transparens i förändringarna och beräkningsgrunderna inom statsandelssystemet.

Statsandelssimulator (30.6.2017) (Obs. välj "Ta i bruk bearbetning" efter att filen öppnats)

Beskrivning av materialet och metoderna i statsandelssimulatorn (30.6.2017)

Kommunspecifica hållbarhetskalkyler

Finansministeriet har berett kommunspecifika hållbarhetskalkyler som beskriver utvecklingen av kommunernas driftsekonomi efter landskaps- och vårdreformen. Målet med de kommunspecifika hållbarhetskalkylerna är att skissera utvecklingstrenden för enskilda kommuners verksamhetsbidrag och skattefinansiering ända till 2025.

Hållbarhetskalkylerna omfattar kommunens resultaträkning, där man uppskattat verksamhetsbidraget, de planenliga avskrivningarna och värdeminskningarna samt statsandelarna. Eftersom statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten (preliminära uppgifter för 2018) samt finansieringsintäkterna och -utgifterna (2016) inte kan uppskattas baserar de sig på de nyaste tillgängliga uppgifterna. Utvärderingsförfarandet för verksamhetsbidraget, skatteinkomsterna och statsandelarna samt antagandena som tillämpats beskrivs i den separata material- och metodbeskrivningen för kalkylerna.

Ikraftträdandet av landskaps- och vårdreformen har skjutits upp med ett år. Kalkylerna har ännu inte uppdaterats enligt det aktuella läget, och sifferspecifika citat bör därför undvikas. Kalkylerna ska heller inte blandas med utvecklingsprognosen för kommunalekonomin (Kommunekonomiprogrammet). Kalkylerna baserar sig i stor utsträckning på den kommunspecifika befolkningsprognosen, på budget- och ekonomiplanuppgifterna som kommunerna meddelat samt på tillväxtprognoserna för hela landet.

Hållbarhetskalkylerna är inte några prognoser utan snarare scenarier som hjälper att uppskatta utvecklingen av kommunens verksamhetsbidrag och skattefinansieringen efter reformerna. De baserar sig på den gällande lagstiftningen och regeringens nyaste propositioner som gäller landskaps- och vårdreformen (inkl. uppskovet av ikraftträdandet). Man försöker heller inte förutspå eventuella uppgiftsändringar och man tar heller inte i beaktande kommunernas egna åtgärder (t.ex. höjning av skatteprocent eller näringspolitiska åtgärder) eller förändringar i fråga om produktiviteten.

Utvecklingen av kommunernas ekonomi granskas på basis av det s.k. balansläget, med vilket man avser årsbidragets tillräcklighet för avskrivningarna. Antalet kommuner som befinner sig i balans kommer enligt hållbarhetskalkylerna att öka något efter reformen - den ekonomiska balansen beräknas bli stabilare speciellt i medestora (10 000 - 50 000) kommuner och städer. Däremot verkar det inte ske några större balansförändringar i kommuner med mindre än 6 000 invånare eller i de största kommunerna (över 100 000 invånare).

Även om kommunerna slipper kostnadstrycket som orsakats av social- och hälsovården, verkar det enligt hållbarhetskalkylerna att reformen inte ”vänder” utvecklingstrenden i de kommuner som redan haft ekonomiska problem innan reformen (främst på grund av det svaga inkomstunderlaget). Reformen kommer i och för sig varken att åtgärda eller försämra en kommuns ekonomiska balans: balansen som råder före reformen kommer tillsammans med den demografiska utvecklingen och förändringarna inom näringsstrukturen att till stor del avgöra balansutvecklingen även efter landskaps- och vårdreformen.

Kalkylerna uppdateras i takt med ny information och nya uppskattningar. Den version som publicerats i september 2017 har projicerats på 2018 års nivå under förutsättning att landskaps- och vårdreformen träder i kraft 2019. I februari 2018 görs en ny uppdatering varvid kalkylerna uppdateras till 2019 års nivå med antagandet att reformen träder i kraft 2020.

Kommunspecifica hållbarhetskalkylerna (15.9.2017) (på finska)

Material- och metodbeskrivning för kommunspecifica hållbarhetskalkylerna (15.9.2017) (på finska)

Material

Hur kommunernas ekonomi påverkas av vård- och landskapsreformen -diapresentationen

Vanliga frågor om reformens konsekvenser för kommunalekonomin

Ytterligare information

Markku Nissinen, finansråd, finansministeriet, tfn 0295 530 314 (särskilt kommunkalkylerna)

Minna-Marja Jokinen, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 820 (särskilt statsandelslagen)

Ville Salonen, konsultativ tjänsteman, finansministeriet, tfn 0295 530 388 (särskilt kommunkalkylerna)

Miikka Vähänen, specialsakkunnig, finansministeriet, tfn 0295 530 465 (särskilt statsandelssimulatorn och hållbarhetskalkylerna)