Vanliga frågor om sote-reformen

  • Vilka är målen med social- och hälsovårds- och landskapsreformen?

    Genom landskaps- och vårdreformen förtydligas Finlands offentliga förvaltning så att den i fortsättningen består av tre nivåer: staten, landskapet och kommunen.  Syftet är att modernisera förvaltningen och tjänsterna samt göra dem kundorienterade och kostnadseffektiva. Avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2020.

    Målet med reformen av social- och hälsovården är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna samt förbättra tjänsternas jämlikhet, tillgången till tjänsterna och tjänsternas verkningsfullhet samt stävja kostnadsökningen.

    Målet med landskapsreformen är att samordna den statliga regionförvaltningen och landskapsförvaltningen samt att skapa en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan den statliga regionförvaltningen, landskapen och kommunerna.

  • Varför ska man i samband med reformen av social- och hälsovården också stävja kostnadsökningen?

    Behovet av hälso- och omsorgstjänster ökar i och med att befolkningen åldras. Jämfört med nuläget bedömer man att det servicebehov som orsakas av att befolkningen åldras kommer att öka med så mycket som 70 procent inom äldreomsorgen och med ca 20 procent inom hälso- och sjukvården fram till 2035. Dessutom har kostnaderna för tjänsteproduktionen ökat, och ökningen väntas även i fortsättningen vara snabbare än den allmänna prisutvecklingen.

    Om vi vill infria servicelöftena om tillgången till och kvaliteten på vård och omsorg och samtidigt trygga den offentliga ekonomins hållbarhet, är det nödvändigt att reformera systemet.

    Största delen av social- och hälsovårdstjänsterna produceras med skattemedel, och Finlands redan nu tämligen höga totala skatteuttag medför ytterligare utmaningar.

  • Hur skiljs ordnandet och produktionen av tjänster åt i landskapen?

    Ordnandet och produktionen i landskapet ska skiljas åt genom separata organisationer. Landskapet måste hålla den egna tjänsteproduktionen åtskild från landskapets övriga verksamhet. I detta syfte ska landskapet ha ett eller flera affärsverk.

    I egenskap av den som har organiseringsansvaret ansvarar landskapet för myndighetsuppgifterna samt för hela servicesystemets funktion och tillgodoseendet av de grundläggande rättigheterna. Offentlig makt utövas endast under tjänsteansvar.

  • Vad avses med landskapens gemensamma stödtjänster?

    För landskapen inrättas gemensamma landsomfattande servicecenter som ska sköta de stödtjänster som landskapen behöver. Landskapens gemensamma stödtjänster är ett servicecenter för lokal- och fastighetsförvaltning, ett servicecenter för informations- och kommunikationstekniska tjänster (IKT) och ett servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning.

    Därutöver kan landskapen ordna gemensamma stödtjänster tillsammans med kommuner eller andra samarbetsparter inom den offentliga sektorn.

    Målet med att inrätta servicecenter är att åstadkomma besparingar och erbjuda samtliga landskap det bästa kunnandet och på det sättet se till att stödtjänsterna håller jämn standard i alla landskap.

  • Hur sker överföringarna av personal och påverkar de personalförmånerna?

    I enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse övergår kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdspersonal och en del av stödtjänsternas personal till anställning hos landskapen. Dessutom övergår ca 5 000 arbetstagare från statens regionförvaltning till landskapen. Detta innebär att totalt över 220 000 personer överförs till anställning hos landskapen och deras bolag från och med den 1 januari 2020.

    Lagstiftningen om kommunala tjänsteinnehavare samt arbets- och tjänstekollektivavtal tillämpas även i fortsättningen på personalen. Bestämmelserna ändras så att de även gäller landskapens personal.  Landskapen blir medlemmar i Keva (tidigare Kommunernas pensionsförsäkring), och landskapens personal omfattas även i fortsättningen av det kommunala pensionssystemet. KT Kommunarbetsgivarna kommer i fortsättningen att representera även landskapen som arbetsgivare. Kostnaderna för personalöverföringarna och harmoniseringen av lönerna ska hållas så låga som möjligt.

    I den nya arbetsgivarorganisationen kommer landskapen att ha en ställning som motsvarar deras ekonomiska betydelse och antalet anställda hos dem. Landskapens bolag kan välja om de ska omfattas av det kommunala pensionssystemet och kommunernas och landskapens kollektivavtal.

  • När ordnas det första landskapsvalet?

    Enligt förslaget ska det första landskapsvalet förrättas år 2018. Valdag är söndagen den 28 oktober 2018. Det ska föreskrivas om landskapsvalet i vallagen.

    År 2021 och därefter ska landskapsvalet förrättas i april samtidigt med kommunalvalet.

  • Hur säkerställer man mångsidiga tjänster i alla landskap?

    I lagen om ordnande av social- och hälsovård och i den nya lagen om produktion av social- och hälsotjänster inkluderas bestämmelser med vilket syftet är att säkerställa att det vid sidan av offentligt producerade social- och hälsovårdstjänster finns tillräckligt mycket privata tjänster och tjänster från tredje sektorn.  Därigenom skapas reella förutsättningar för en genuin modell med många producenter och valfrihet runtom i Finland.

    Om landskapets servicestruktur inte är tillräckligt mångsidig kan statsrådet be landskapet om en utredning om situationen. Enligt lagen kan ett landskap åläggas att konkurrensutsätta, om övriga styrmedel inte har rättat till situationen. Regeringen överväger också särskilda konkurrensregler för att förhindra att det bildas för stora kluster.

  • Vilka tjänster kommer att centraliseras på regional nivå eller riksnivå?

    Tjänster och åtgärder som kräver stort befolkningsunderlag, stort kundantal och specialisering samt andra mer sällsynta och dyrare tjänster och åtgärder centraliseras på regional nivå eller riksnivå till de fem universitetssjukhusen eller de övriga sju sjukhusenheter som tillhandahåller omfattande jour dygnet runt. Detta säkerställs genom samarbetsförpliktelser som gäller alla landskap. Kunnandet inom socialservice på specialnivå kan också koncentreras till större helheter, men avsikten är att servicen ska tillhandahållas nära klienterna.

    Samordningen av social- och hälsovården i landskapen ska det inledningsvis föreskrivas om i hälso- och sjukvårdslagen och senare i lagen om ordnande av social- och hälsovård. I enlighet med regeringsprogrammet ska reformen inledas inom hälso- och sjukvården redan innan social- och hälsovårds- och landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2020. Den 27 oktober 2016 lämnade regeringen en proposition om en reform av hälso- och sjukvårdens och socialvårdens joursystem till riksdagen. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017 Övergångsperioden för verkställandet av de förordningar som ska utfärdas med stöd av lagen planeras bli 1–3 år. Arbetsfördelningen mellan sjukhus med jourtjänster dygnet runt, centraliseringen av operationsverksamheten och inledandet av en samjour för hälso- och sjukvården och socialvården kommer dock att genomföras senast den 1 januari 2018. Socialvårdsuppgifter som ska centraliseras på riksnivå och regional nivå föreskrivs det om senare.

    Mer information: