FI SV

Tidigare beredning

Under regeringsperioden 2011–2015 och föregående regeringsperiod har man arbetat med att bereda olika modeller för en reform av social- och hälsovårdens servicestruktur.

År 2014–februari 2015

Statsminister Stubbs regering förband sig till den linjedragning om social- och hälsovårdsreformen som Katainens regering kom överens om med oppositionspartierna den 23 mars 2014. Enligt den skulle fem social- och hälsovårdsområden med ansvar för social- och hälsovårdstjänsterna inrättas i Finland. En parlamentarisk styrgrupp tillsattes för att med hjälp av ett flertal sakkunniga göra upp regeringens proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården samt till vissa lagar som hänför sig till den.

Enligt regeringens proposition skulle fem samkommuner (social- och hälsovårdsområden) ha ansvaret för att ordna alla social- och hälsovårdstjänster. De här organisationerna skulle alltså ha ersatt de närmare 200 olika kommunala organisationerna som för närvarande ansvarar för att ordna tjänsterna. Utöver de fem social- och hälsovårdsområdena skulle man enligt förslaget inrätta högst 19 samkommuner med produktionsansvar för social- och hälsovårdstjänsterna som helhet. Ansvaret för att främja hälsa och välfärd skulle enligt förslaget även i framtiden vila på kommunerna.

Enligt tidtabellen i förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovården skulle de nya social- och hälsovårdsområdena ha inlett sin verksamhet i början av 2016 och samkommunerna med produktionsansvar i början av 2017. Varje kommun skulle ha hört till ett social- och hälsovårdsområde. Social- och hälsovårdspersonalen i de nuvarande kommunerna och samkommunerna skulle ha övergått administrativt i de kommuners och samkommuners tjänst som har produktionsansvar. 

Lagförslaget behandlades i flera riksdagsutskott. Enligt grundlagsutskottets första utlåtande (GrUU 67/2014 rd) skulle lagförslaget ha kunnat behandlas i vanlig lagstiftningsordning endast om utskottets konstitutionella anmärkningar om demokratin i den föreslagna förvaltningsmodellen och kommunernas finansieringsansvar samt det regelverk som dessa bildar hade blivit behörigen beaktade. Därefter beredde social- och hälsovårdsutskottet i februari 2015 utifrån regeringens proposition en ändrad modell, som skulle ha grundat sig på 19 samkommuner med ansvar för ordandet av tjänsterna och produktionsansvar.

Grundlagsutskottet bedömde emellertid i sitt andra utlåtande (GrUU 75/2014 rd) att lagförslagen och motiven till dem inte bildar ett tillräckligt underlag för en konstitutionell bedömning av de väsentliga ändringar som föreslås i den ursprungliga propositionen. Följaktligen gav social- och hälsovårdsutskottet inget betänkande i ärendet och lagförslaget förföll i riksdagen.

Beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården 19 december 2013

Beredningsgruppen för lagen om ordnandet av social- och hälsovården överlämnade regeringens proposition till omsorgsminister Susanna Huovinen den 19 december 2013. 

Regeringens strukturreformprogram den 29 augusti 2013

Social‐ och hälsovårdsreformen fortsätter enligt de riktlinjer som presenteras i mellanrapporten från SHM:s beredningsgrupp för lagen om ordnandet av social‐ och hälsovården. Beslut om fortsatta åtgärder fattas utifrån kommunernas yttranden.

En utredning på bred bas (inkluderande bl.a. parlamentarisk representation, olika finanseringsaktörer och organisationer) bereds i regeringens strukturreformprogram för att ta fram olika alternativ för att avskaffa systemet med att finansieringen av social‐ och hälsovården distribueras via flera kanaler och för att utreda den inverkan detta har på klientens ställning och rättigheter, tillgången på tjänster, förmåner, social‐ och hälsovårdssystemet och samhällsekonomin. Målet för utredningen är att göra finansieringen klarare och avlägsna de problem som är förknippade med den samt att minska möjligheterna till deloptimering. I utredningen beaktas tillgången på tjänster och förmåner och en rättvis fördelning av dem samt klienters och patienters rätt att välja enligt hälso‐ och sjukvårdslagen och patientrörlighetsdirektivet. Dessutom ska besluten i den pågående reformen av servicestrukturen inom social‐ och hälsovården beaktas i utredningen.

Vid förnyandet av finansieringssystemet för hälso‐ och sjukvården ska även tillgången på studerandehälsovård, rehabilitering, tjänster för äldre, företagshälsovård samt läkemedelsförsörjning tryggas. I utredningen ska alla finansieringskanaler beaktas, bland annat statsandelarna, kommunernas finansiering, FPA, arbetspensionsförsäkringsbolagen och försäkringsbolagen, arbetsgivarna och arbetstagarna, församlingarna, patientförsäkringen och andra ansvarsförsäkringar samt de patientavgifter som betalas av dem som använder tjänsterna. Utredningen ska vara klar i början av 2015.

Regeringens riktlinjer den 8 maj 2013

Riktlinjerna som utarbetats av regeringens samordningsgrupp för kommunreformen och omstruktureringen av social- och hälsovården färdigställdes den 8 maj 2013. Beredningen av lagen om ordnandet av social- och hälsovården fortskrider enligt regeringens riktlinjer. Enligt samordningsgruppens riktlinjer fastställs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster utifrån kommunens invånarantal i enlighet med enhetliga riktlinjer i hela landet.

Social- och hälsovårdstjänster kan ordnas av kommuner, områden på basnivå och social- och hälsovårdsområden. Tjänsterna ordnas i regel enligt modellen med ansvarskommuner (se ordlistan för social- och hälsovårdsreformen). Tjänster kan produceras av kommunala och privata aktörer, precis som i dag. Alla kommuner deltar i finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna. Varje social- och hälsovårdsområde hör till ett specialupptagningsområde (erva, från finskans erityisvastuualue). Det finns fem specialupptagningsområden i Finland.