FI SV EN

Socialservice

 

Socialservice har till uppgift att främja människor och familjer att klara sig på egen hand och vara delaktiga samt bekämpa social utslagning. I social- och hälsovårdsreformen vill man samordna socialservicen ännu bättre med den övriga servicen. Ur klientens perspektiv har han eller hon större nytta av tjänsterna om hans eller hennes livssituation kan ses som en helhet.

Mer klientorienterade tjänster

Målet för social- och hälsovårdsreformen är att social- och hälsovårdstjänsterna fungerar så väl som möjligt ihop. Servicekedjorna ska vara smidiga ur klienternas synvinkel. Tjänsterna är inte effektiva om människor sköter sina ärenden hos flera olika experter så att ingen har en helhetsbild av situationen. Det är nödvändigt att beakta människans hela livssituation särskilt när människan eller familjen har många slags svårigheter och stödbehov. I social- och hälsovårdsreformen överförs även ansvaret för ordnande av socialservicen från kommunerna till landskapen år 2020.

Valfriheten ökar inom socialservice

Offentligt finansierade social- och hälsovårdstjänster kan även i fortsättningen produceras av aktörer inom offentliga, privata eller tredje sektorn. Klienterna kommer dock att ha större frihet att välja vilken tjänsteproducent eller anställd som tillhandahåller den tjänst de önskar.

Avsikten är att regeringen lämnar en ny proposition till riksdagen i mars 2018. Den valfrihetsmodell som regeringen lade fram i maj 2017 revideras enligt grundlagsutskottets utlåtande (29.6.2017).

Yrkesutbildade personer inom socialvården vid social- och hälsocentralen

Enligt den modell som regeringen presenterade den 9 maj är avsikten att rådgivningen och handledningen inom socialvården i så stor utsträckning som möjligt ska skötas i de nya social- och hälsocentralerna. Vid social- och hälsocentralerna ska det enligt modellen finnas yrkesutbildade personer inom socialvården som ger handledning och rådgivning om socialvårdens tjänster, verksamhet och den sociala tryggheten. 

Bedömning av servicebehovet och en klientplan

En del kunder behöver mera social- och hälsovårdstjänster än andra. Då utarbetas en individuell klientplan med klienten. I planen antecknas de stödåtgärder och medel med hjälp av vilka man tillgodoser klientens behov. Detaljerna preciseras i den nya valfrihetslagen.

Betydelsen av att styra socialt arbete framhävs

Det sociala arbetets roll är att även i fortsättningen samordna tjänster och stöd så att klienten får den servicehelhet som han eller hon behöver. I en modell med flera producenter bedrivs socialt arbete och social handledning som ett omfattande nätverksarbete. Den egna kontaktpersonen i enlighet med socialvårdslagen har en viktig roll i att säkerställa att klienten får de tjänster som han eller hon behöver enligt bedömningen av servicebehovet och klientplanen. 

Utöver detta behövs koncentrerad servicehandledning och annan klientservice för att klienten ska få den information som han eller hon behöver för att kunna välja tjänster, helhetsbilden bevaras och informationen följer klienten.

Närtjänster blir kvar

En del av socialservicen är närservice som produceras hemma hos klienten, som en mobil tjänst eller vid ett verksamhetsställe som finns nära. Sådan service kan till exempel vara hemvård, familjearbete och barnskydd. Även inom socialservice kan man öka antalet elektroniska tjänster för dem som kan använda digitala apparater.

Landskapet beslutar om ett ändamålsenligt sätt att ordna social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område och vid behov i samarbete med övriga landskap. Tjänster som kräver särskilt kunnande kan vara koncentrerade eller samlade till vissa orter. Till exempel kan vissa tjänster för personer med funktionsnedsättning som kräver särskilt kunnande och en del av barnskyddets tjänster koncentreras. Även då bör kunden få dessa tjänster i första hand i sin egen livsmiljö.

I regeringens program för utveckling av barn- och familjetjänsterna utvecklas social- och hälsovårdstjänster som kräver det allra mest krävande specialkunnandet och specialisering och dessa koncentreras till kunskaps- och stödcentrum. Då förbättras kvaliteten och tillgången på tjänsterna och de är tillgängliga på lika villkor inom området. Centrumen inrättas inom fem samarbetsområden i landskapets affärsverk.


Ytterligare information:

Kirsi Varhila, överdirektör, tfn 0295 163338

Virva Juurikkala, specialsakkunnig, tfn 0295 163204

Elina Palola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163595