FI SV EN

Samjouren och sjukhusnätverket

Reform av strukturerna inom jouren och den specialiserade sjukvården

Sjukhusens arbetsfördelning, socialjour och samjour reformeras. Statsminister Juha Sipiläs regering har i regeringsprogrammet kommit överens om en regional reform av den specialiserade sjukvården. Den ska vara till stöd för reformen av social- och hälsovården och genomförandet av landskapsreformen. Reformen baserar sig på nuvarande strukturer och lagstiftning.

Ministerarbetsgruppen för reformer har med stöd av regeringsprogrammet och de riktlinjer som regeringen fastställde i november 2015 dragit upp linjerna för reformen av sjukhusnätverket och samjouren. Den mest krävande jouren inom olika medicinska verksamhetsområden koncentreras till 12 sjukhus med enheter med omfattande jour dygnet runt. I anslutning till dessa erbjuds även socialjour. De fem universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg ska erbjuda den mest krävande vården. De sju övriga centralsjukhusen med omfattande jour ska finnas i Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu och Rovaniemi.

Vid övriga centralsjukhus, dvs. i Kotka, S:t Michel, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Karleby, Kajana och Kemi, ordnas samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården. Den samjour dygnet runt som ordnas vid övriga centralsjukhus ska omfatta de vanligaste specialiteterna och socialjour samt vid behov också jour för mun- och tandvården. Vissa krävande operationer ska koncentreras till sjukhusen med omfattande jour. Vid de minsta sjukvårdsenheterna, till exempel kretssjukhusen, läggs vissa funktioner ned.

Syftet med reformen är att säkerställa lika tillgång till service, tillräckligt kunnande i den behandlande enheten samt klient- och patientsäkerhet och att tygla ökningen av kostnaderna. Dessutom är målsättningen att människorna lättare än för närvarande ska få brådskande vård. På vardagskvällar och under dagtid på veckoslut ska brådskande mottagningsverksamhet ordnas vid hälsovårdscentralernas verksamhetsställen. I samband med förändringarna inom jouren framhävs behovet av närservice ytterligare. Vid planering av en helhet som tillgodoser befolkningens behov ska man även beakta områdets övriga närtjänster inom social- och hälsovården.

 

Socialvårdstjänster vid sidan av hälso- och sjukvården

Ett annat syfte med reformen är att främja jämlik tillgång till socialvård, liksom hälso- och sjukvård, både under och utanför tjänstetid. Reformen förbättrar tillgången till socialvård vid sjukhusen och försnabbar överförandet av klienter från hälso- och sjukvården till socialvården och tvärtom. I och med reformen blir det möjligt att svara mot människors behov på ett mera kundnära och helhetsbetonat sätt genom att erbjuda stöd i deras egen vardagsmiljö.

För att säkerställa klientsäkerheten samt socialservicens kvalitet och genomslag kan socialservicen koncentreras nationellt eller regionalt så att den ordnas i anslutning till tjänsterna inom hälso- och sjukvården eller till andra tjänster, om det är nödvändigt. För att organisera en sammanhängande service i anslutning till såväl icke-brådskande som brådskande vård ska man bedöma ett eventuellt behov av socialvård.

 

Patientsäkerheten som utgångspunkt - närtjänsterna tryggas

Ett viktigt mål med reformen är att förbättra patientsäkerheten. Därför koncentreras sådana uppgifter inom den specialiserade sjukvården som kräver särskilt kunnande till större enheter utan att man prutar på närtjänster av hög kvalitet. Patientsäkerheten förbättras bland annat genom att den kompetens som bygger på erfarenhet, till exempel hos operationsteam, skulle öka i och med att flera operationer utförs vid samma enhet.

Arbetsfördelningen mellan de fem universitetscentralsjukhusen inom den specialiserade sjukvården ska förnyas så att vissa uppgifter i framtiden inte utförs vid alla enheter. Enligt förslagets arbetsfördelning ska en del av sjukhusen stå för vissa av den specialiserade sjukvårdens uppgifter i hela landet. Sådana uppgifter är även i fortsättningen till exempel organtransplantationer och svåra brännskador.

Närtjänsterna för invånarna ska tryggas och i fortsättningen tillhandahålls de på många olika sätt. Enligt förslaget tillhandahålls brådskande mottagningstjänster som närtjänster vid till exempel den egna hälsovårdscentralen även på kvällar och helger. I ordnandet av närtjänster ska avstånden i olika delar av landet och andra regionala särdrag beaktas.

Prehospital akutsjukvård fungerar även i fortsättningen som närtjänster. Prehospital akutsjukvård säkerställer för sin del en bedömning av patientens behov av vård och inledandet av brådskande vård.

 

Koncentrering av krävande jour ökar patientsäkerheten

Den övergripande specialistjouren dygnetrunt koncentreras till 12 sjukhus, av vilka fem är universitetssjukhus som tillhandahåller den mest krävande vården. Vid vart och ett av sjukhusen ska det finnas läkare inom minst cirka tio olika specialiteter samt yrkesutbildad personal vid socialjouren. På detta sätt har man alltid på plats färdighet att ge högklassig och trygg vård i krävande situationer. Utöver patientsäkerheten ökar lösningen dessutom jämlikheten: tillgången till krävande specialtjänster är lika på olika håll i landet.

För hälften av finländarna blir restiden till närmaste sjukhus med omfattande jourenhet under 30 minuter och för 80 procent under 50 minuter.

Övriga nuvarande centralsjukhus fortsätter med jour dygnet runt inom primärvården och den specialiserade sjukvården och de ska även tillhandahålla socialjour. Vid dessa sjukhus kommer det fortsättningsvis att finnas kunnande inom de specialiteter som oftast behövs. Dessutom kommer de allra minsta sjukhusen och vissa av hälsovårdscentralerna att ge brådskande vård dygnet runt, om avståndet till jouren vid ett större sjukhus annars är för långt. På detta sätt kan man bäst trygga brådskande vård för hela befolkningen oavsett boningsort.

 

Social- och hälsotjänster integreras allt bättre i varandra

Socialjouren ordnas enligt förslaget i anslutning till enheter för omfattande jour dygnet runt och till samjouren för den specialiserade sjukvården. Skyldigheten att ordna psykosocialt stöd i form av ett samarbete mellan social- och hälsovården som en del av den brådskande vården ska bli tydligare. Alla jourenheter ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens.

Förslaget förutsätter inte att hela socialjouren flyttas till sjukhusen utan det är fortfarande möjligt att tillhandahålla tjänster i egna enheter eller i gemensamma enheter till exempel med polisen. Eftersom en stor del av jourverksamheten utförs på andra platser än vid ett fast verksamhetsställe måste det också garanteras att det finns tillräcklig beredskap för detta.

 

Lagarna träder i kraft 1.1.2017

Ändringarna av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2017. Arbetsfördelningen mellan sjukhus med jourtjänster dygnet runt, centraliseringen av operationsverksamheten och inledandet av en samjour för hälso- och sjukvård och socialjour kommer dock att genomföras senast den 1 januari 2018.

Bilagor:

Ytterligare information:

Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63382, (strukturreformerna)
Timo Keistinen, medicinalråd,  social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63385 80 (den specialiserade sjukvården)
Lotta Hämeen-Anttila, regeringsråd,  social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63406 (socialjouren)
Lasse Ilkka, expert,  social- och hälsovårdsministeriet, tfn  02951 63995 80 (den prehospitala akutsjukvården)
Anne Nordblad,  social- och hälsovårdsministeriet, medicinalråd, 02951 63387 (mun- och tandvården)

 

Dygnetruntjourens olika nivåer