FI SV

Landskapet som organisatör 


Enligt ett utkast till regeringsproposition ska landskapen ordna de offentligt finansierade social- och hälsotjänsterna från och med den 1.1.2020.  Det innebär att landskapet inom sitt område planerar, leder och finansierar den helhet som social- och hälsotjänsterna bildar. 

Landskapet svarar för att tjänsterna utformas till smidiga helheter och vård- och servicekedjor för klienterna. Kommunerna ska varken ordna eller finansiera social- och hälsotjänsterna längre. Till kommunernas uppgifter kommer dock fortfarande att höra att främja välfärd och hälsa.
 

I landskapslagen föreskrivs det om ordnandet i allmänhet:

  • I landskapslagen finns allmänna bestämmelser om ordnandet av landskapsförvaltningen och landskapets ekonomi. 
  • Landskapet svarar för att invånarnas lagstadgade rättigheter tillgodoses. Landskapet svarar också för att invånarna tillhandahålls de lagstadgade tjänsterna på lika villkor. 
  • Landskapet fastställer behovet, mängden och kvaliteten i fråga om tjänsterna och det sätt som de produceras på om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Dessutom svarar landskapet för tillsynen över produktionen och utövandet av myndigheternas befogenheter.
  • Landskapet kan antingen självt eller i samarbete med andra landskap producera tjänsterna eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter.
  • Landskapet finansierar de tjänster som omfattas av dess ansvar i huvudsak med en finansiering som det får av staten och till en smärre del av inflödet av avgiftsinkomster.
  • Landskapet kan anförtro offentliga förvaltningsuppgifter åt andra än myndigheter endast om det föreskrivs särskilt om det genom lag.
     

I lagen om ordnandet av social- och hälsovården föreskrivs det om hur landskapet ska ordna tjänsterna:

  • I lagen om ordnandet av social- och hälsovården föreskrivs det om tillgången till tjänsterna. Social- och hälsotjänsterna ska till innehåll, mängd och kvalitet tillmötesgå de behov som invånarna har. Tjänsterna ska vara samordnade helheter och med hänsyn till befolkningens behov tillhandahållas nära dem som brukar tjänsterna. 
  • Produktionen av tjänsterna får sammanföras till större helheter som omfattar ett eller flera landskap om tillgången till tjänsterna och säkerställandet av deras kvalitet kräver specialkunskaper eller dyra investeringar. Detta är tillåtet även om ett ändamålsenligt, kostnadseffektivt och effektivt tillhandahållande av tjänsterna kräver det. 
  • För samarbetet mellan landskapen finns fem samarbetsområden. Social- och hälsotjänsterna i de landskap som hör till ett samarbetsområde samordnas utifrån samarbetsavtal. I ett samarbetsavtal ingår ett investeringsprogram som statsrådet godkänner. 
  • För social- och hälsovårdstjänster som ingår i den omfattande jour som ordnas dygnet runt svarar landskapen Södra Karelen, Södra Österbotten, Mellersta Finland, Lappland, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Norra Karelen, Norra Österbotten, Norra Savolax, Satakunta, Nyland och Egentliga Finland. Alla övriga landskap ordnar också jour dygnet runt men deras jourenheter har en snävare beredskap i fråga om specialiteterna. Den här reformen börjar under år 2017.
  • Vid tillhandahållandet av social- och hälsotjänsterna ska tillgängligheten främjas. 
  • Social- och hälsovården ska ordnas på både finska och svenska om det i ett landskap finns kommuner med olika språk eller åtminstone en tvåspråkig kommun. (se Språkliga rättigheter)
  • Om en person som får familjevård, slutenvård eller serviceboende byter hemkommun och flyttar till ett område som hör till ett annat landskap, kan han eller hon ansöka om samma tjänster hos det nya landskapet redan innan flyttningen.
  • Kommunerna bär fortfarande ansvaret för främjandet av invånarnas hälsa och välfärd. Detta är en uppgift som också landskapen har. Till landskapens uppgifter hör dessutom att med hjälp av sin sakkunskap stödja det arbete som utförs i kommunerna för att främja välmående och hälsa. 
  • Landskapen bör ordna social- och hälsotjänsterna så att en klient har möjlighet att välja serviceproducent på det sätt som det särskilt föreskrivs i lagstiftningen om valfrihet.
  • Landskapet gör upp en servicestrategi och avger ett servicelöfte (se Styrning och Offentligt servicelöfte).
  • Landskapet ska göra upp ett program för egenkontroll för att säkerställa verksamheten och tjänsterna som hör till ansvaret för att ordna social- och hälsovård. 
  • Landskapet ska inom sitt område följa befolkningens välfärd och hälsa, kvaliteten på och verkningsfullheten hos de tjänster som det ordnar, kostnaderna och produktiviteten samt hur samordningen av tjänsterna för klienterna har realiserats.
  • Landskapet ska främja invånarnas deltagande och möjligheter att påverka. Invånarnas åsikter ska beaktas när landskapet bereder servicelöftet, samarbetsavtalet mellan landskapen och samarbetsområdets förslag till social- och hälsovårdsministeriet om de rikstäckande målen.
  • Landskapet svarar för utvecklingen av social- och hälsotjänsterna inom sitt område. Samarbetsområdena kommer överens om gemensamma riktlinjer för utvecklingen och den ömsesidiga samordningen av utvecklingsverksamheten. 
  • Finansieringen av den social- och hälsovård som landskapet ordnar fastställs på grundval av lagen om landskapens finansiering (se Finansiering).
  • Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet övervakar social- och hälsovården som bedrivs av landskapen.
  • Landskapet ska i samarbete med kommunerna i sitt område se till att det finns beredskap inför störningar och undantagsförhållanden. 
 

Sakkunniga

Tuomas Pöysti, p rojektledare, understatssekreterare, social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet, tfn 0295 163 012 
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 382 
Pekka Järvinen, r egeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 367 
Riitta-Maija Jouttimäki, regeringsråd, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 383 
Kirsi Varhila, ö verdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 338