FI SV EN

Landskapens finansiering och styrning

Staten finansierar landskapens verksamhet och styr landskapens ekonomi. Lagen om landskapens finansiering reglerar den allmänna finansieringen av landskapen. Landskapen beviljas förutom finansiering med allmän täckning även särskild finansiering. Målet är att skapa en sådan styrmodell för landskapens ekonomi som stöder skötseln av landskapens uppgifter och som håller tillbaka ökningen av vårdkostnaderna.

Lagen om landskapens finansiering ska innehålla bestämmelser om den statliga finansiering med allmän täckning som landskapen kan allokera självständigt inom sina befogenheter.

Målet är att skapa ett finansieringssystem som säkerställer landskapens förmåga att klara av de uppgifter som tillfaller dem enligt lagen. Skillnaderna i servicebehoven och de olika omständigheterna beaktas i den statliga finansieringen och på så vis säkerställs att varje landskap har tillräckliga förutsättningar att ordna service för sina invånare.

Landskapen får inte beskattningsrätt i och med reformen, statsfinansieringen samt klient- och användaravgifterna kommer alltså att vara deras inkomstkällor. Landskapen kommer inte att ha några andra betydande inkomstkällor.

I den statliga finansieringen beaktas de ändringar i landskapets uppgifter som beror på ny lagstiftning. Landskap som drabbas av likviditetsproblem kan vid behov beviljas kortfristig lån eller statsborgen samt prövningsberoende tilläggsfinansiering.

Det föreslås att Statens servicecenter för ekonomi- och personalförvaltning betalar månatligen ut statsfinansieringen till landskapen utan separat ansökan.

Regleringen som gäller landskapens finansiering har beretts stegvist

Regeringen överlämnade den 2 mars 2017 till riksdagen sin proposition (RP 15/2017 rd) som gäller den allmänna finansieringen av landskapens social- och hälsovård, miljö- och hälsoskyddet samt räddningsväsendet.

En kompletterande proposition överlämnades till riksdagen den 18 maj 2017. Den kompletterande propositionen gäller framför allt den allmänna finansieringen av landskapens övriga uppgifter.  Dessa uppgifter är:

  • Regionutvecklingen och strukturfondsverksamheten
  • Främjandet av näringarna
  • Styrningen och planeringen av områdesanvändningen
  • lantbruks- och jordbrukarstödsförvaltningen
  • avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare
  • användningen och skötseln av vattentillgångarna
  • vatten- och havsvård
  • Styrning av byggandet
  • vård av kulturmiljön
  • främjande av landskapets identitet och kultur
  • Produktion och spridning av information om miljön
  • övriga regionala tjänster som åläggs landskapen genom lag

 

Propositionen om landskapens finansiering och den kompletterande propositionen täcker finansieringen av uppgifterna som överförs till landskapen i sin helhet.

Lagen om landskapens finansiering avses träda i kraft den 1 januari 2019 och den gäller på ett övergripande sätt den finansiering med allmän täckning som allokeras till landskapen.

Landskapens finansiering på 2017 års nivå

Den sammanlagda finansieringen med allmän täckning uppgår på 2017 års nivå uppskattningsvis till ca 18,5 miljarder euro.

Den finansiering som baserar sig på social- och hälsovården, räddningsväsendet och miljö- och hälsoskyddet utgör ungefär 17,4 miljarder euro av det totala beloppet. Den finansiering som baserar sig på landskapens övriga uppgifter uppgår ungefär till 1 miljard euro.

För de övriga uppgifternas del anvisas landskapen även så kallad särskild finansiering. Denna särskilda finansiering beräknas uppgå till ca 2,9 miljarder euro på 2017 års nivå. Lagen om landskapens finansiering ska inte tillämpas på den särskilda finansieringen.

Indelningen i allmän och särskild finansiering har beskrivits i motiveringarna till den kompletterande propositionen.

Landskapens resursstyrning

Regeringen fastslår målsättningar för de offentliga finanserna i planen för de offentliga finanserna och beslutar om åtgärderna för uppnåendet av målen. Rambeslutet för statsfinanserna ingår i planen för de offentliga finanserna.

Ett mål i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram är att göra de offentliga finanserna hållbarare på lång sikt. Målet med reformen är att dämpa ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna med 3 miljarder euro och att på så sätt hålla tillbaka ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna med ca 1,5 procentenheter om året under åren 2020-2029.

Landskapens uppgifter och finansiering bedöms i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna. Den statliga finansieringen till landskapen ses också över årligen.  De viktigaste verktygen för den statliga styrningen av landskapen är:

  • planen för de offentliga finanserna
  • statsbudgeten  
  • lagstiftningen som gäller landskapen

Förhandlingarna mellan staten och landskapen stöder beredningen av planen för de offentliga finanserna och den årliga justeringen av planen. Förhandlingarna ska föras årligen och de går ut på att

  • Bedöma landskapets ekonomi, kostnadsutveckling och behovet av eventuella anpassningsåtgärder  
  • Behandla landskapens investeringsplaner.

Statens styrning gäller även investeringar som är ekonomiskt betydande eller som på grund av att de är exceptionellt vittomfattande i övrigt är betydelsefulla med tanke på servicestrukturen som helhet eller för ordnandet av flera än ett landskaps tjänster. Utöver direkta investeringar styr staten också långsiktiga åtaganden som kan likställas med investeringar och investeringar som görs av landskapens gemensamma servicecenter.

Genom ett bedömningsförfarande bedömer staten och landskapet landskapets ekonomiska förutsättningar att klara sina uppgifter. Bedömningsförfarandet är förebyggande och målet är att uppmuntra landskapen att sköta sin ekonomi väl.

  • Finansministeriet ska fatta ett beslut om inledandet av ett bedömningsförfarande om villkoren i den kommande landskapslagen uppfylls.
  • Social- och hälsovårdsministeriet kan rikta ett initiativ till finansministeriet om att inleda ett bedömningsförfarande i enlighet med landskapslagen, om landskapets förmåga att ordna social- och hälsovård äventyrats.

Ytterligare information

Virpi Vuorinen, fm, budgetråd, tfn 0295 530 557 (lagstiftning)
Tanja Rantanen, fm, finansråd, tfn 0295 530 338 (styrningen av landskapen och kalkyleringarna)
Ville Salonen, fm, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530388 (framför allt kalkylerna som gäller finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet)
Miikka Vähänen, fm, specialsakkunnig, tfn 0295 530465 (framför allt kalkylerna som gäller finansieringen av landskapens övriga uppgifter och finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet)
Antti Väisänen, shm, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163044 (framför allt kalkylerna som gäller finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet)
Antto Korhonen, fm, överinspektör, tfn 0295 530 547