FI SV

Hantering av valfriheten

Jämfört med den valfrihet som fanns i den tidigare verksamhetsmiljön är valfriheten i sin nya form ett mycket annorlunda verksamhetssätt. Den kräver förutom en ny inställning även förståelse av nya begrepp och annorlunda verksamheter. 

Hanteringen av valfriheten behandlas i följande lagar och paragrafer: 

  • landskapslagen (7–9 §) 
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (12–14 §, 16 §, 21 §, 22 §, 31 §)
  • lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården (4–13 §, 15 §, 16 §, 22 §, 25 §, 36 §, 41 §, 61 §, 79 §)

På de tjänsteproducenter som avses i lagen tillämpas dessutom lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om produktion av social- och hälsotjänster (RP 52/2017 rd, tjänsteproducentlagen). Bestämmelser om de kundavgifter som tas ut för tjänsterna finns i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992).

Rätten att välja tjänsteproducent och dess verksamhetsställe gäller inte skolhälsovården och studerandehälsovården enligt 16 och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Det finns särskilda bestämmelser om kundernas valfrihet i fråga om sådan vård som är oberoende av kundens vilja. Om kunden får vård eller service på en institution i över en månads tid, avbryts ansvaret för den som producerar direktvalstjänster för den tid som vården eller servicen varar. Bestämmelser om patientens rätt att använda gränsöverskridande hälso- och sjukvårdstjänster och om kostnadsersättning för dessa tjänster finns i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård (1201/2013).

Uppgifter

  • fatta strategiska beslut om valfrihetstjänsterna:
    • direktvalstjänsternas omfattning och tidsplaner för överföringen av tjänsterna
    • kundsedelstjänsterna
    • målgruppen för den personliga budgeten
  • fastställa ersättningsnivåer, villkor och kriterier för direktvalstjänster, kundsedelstjänster och tjänster enligt personlig budget
  • upprätta och sköta administrationen i anknytning till de avtal som gäller direktvalstjänster
  • följa och övervaka tjänsteproduktionen och samarbeta inom tjänsteproduktionen
  • föra en offentlig förteckning över producenterna och sköta administrationen i anknytning till kundernas val av social- och hälsocentral
  • informera kunder, invånare och samarbetspartner och kommunicera med dem

Administrationen i anknytning till valfriheten i den kommande landskapsmodellen kräver ny kompetens hos anordnaren. Anordnaren ska sörja för tillgången till tjänster och planeringen av servicenätet så att kundernas jämlikhet förverkligas. Framöver är servicenätet i hög grad uppbyggt även enligt marknadens villkor. Anordnaren ska lappa marknadsbrister och fastställa kriterier för en marknadsbrist. Det är inte bara i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna utan också i fråga om tillväxttjänsterna som kunderna har frihet att välja tjänsteproducent i den mån som verksamhetens innehåll tillåter det. Men när det gäller tillväxttjänsterna fattar anordnaren också upphandlingsbeslut och kan planera nätet av tjänster.

Anordnaren konkurrensutsätter inte direktvalstjänsterna i den omfattning som landskapet beslutar utan ingår avtal med tjänsteproducenter som uppfyller kriterierna för ett avtal. Det krävs en noggrann beredning i landskapet när kriterierna för avtalen tas fram. I kriterierna, ersättningarna och villkoren bör man utöver frågor som gäller tjänstens kvalitet och tillgången till tjänsten också beakta utvecklingsmålen och bl.a. anpassningen till de remissförfaranden som fastställts i servicekedjorna. Dessutom ska man i kriterierna beakta de frågor som gäller hänvisningen av kunderna och samordningen av tjänsterna.  

Det krävs noggranna beräkningar i landskapet när nivåerna på ersättningarna för direktvalstjänster och eventuella prestationsbaserade ersättningar fastställs. Anordnaren betalar direktvalsproducenten en fast ersättning för varje registrerad kund för den tid som producenten haft ansvar för produktionen av kundens tjänster. Dessutom kan anordnaren besluta att en prestationsbaserad ersättning betalas för vissa tjänster eller fastställa incitamentsbaserade ersättningar baserade på bl.a. tjänsternas kvalitet, kostnadseffektivitet och verkningsfullhet. För beredningen av ersättningsnivåerna och avtalen har det lovats nationellt stöd.

När landskapet beslutar om valfriheten ska det beakta bl.a. följande frågor:

  • Direktvalstjänsterna: Landskapet beslutar om tidsplanen för övergång till en mer omfattande modell än direktvalet samt om en eventuell överföring av tjänster som landskapet får bestämma om och om tidsplanen för denna överföring (t.ex. rådgivningstjänsterna, konsultationerna inom specialmedicin och mun- och tandvård samt tjänsterna vid öppen mottagning).
     
  • Kundsedlarna: Landskapet beslutar vilka tjänster som ska överföras till kundsedelstjänsterna. Landskapets affärsverk kan producera kundsedelstjänster självt endast i en situation med marknadsbrist. Även när det gäller tjänster med kundsedel kan man i kriterierna inkludera mål rörande förfaranden eller utvecklingsmål för tjänsten eller servicekedjan i fråga.  Uppgifterna i anknytning till kundsedeln, bl.a. uppgifterna om producenterna, avtalen och tjänsterna, kunde hanteras genom PSOP-systemet. Detta är ett system för hantering av servicesedlar och används redan nu i stor omfattning i landet.
     
  • Den personliga budgeten: Landskapet har skyldighet att införa personlig budget för kundgrupper som nämns i lagen (äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med utvecklingsstörning), men landskapet kan också besluta att införa personlig budget för andra kundgrupper.  Landskapet har ansvar för att ta fram kriterier och villkor och för att upprätta avtal med producenter av tjänster enligt personlig budget. För anskaffningen av de tjänster som en person behöver beviljar affärsverket det belopp som fastställts vid bedömning av behovet.

Landskapet ska övervaka att avtalen samt de villkor och kriterier som nämns i avtalen iakttas. Övervakningen kräver IT-lösningar, antingen på landskapsnivå eller på nationell nivå. Om villkoren inte uppfylls kan det utgöra grund för att häva avtalet. Landskapet är en av de tillsynsmyndigheter som övervakar tjänsteproduktionen.

Landskapet ska ha en offentlig förteckning över de producenter som omfattas av valfriheten, för att kunden ska få tillräckligt med information om vilka valmöjligheter som finns. Förteckningen ska innehålla bl.a. kontaktuppgifter för tjänsterna samt uppgifter om tillgången till tjänsterna och kvaliteten på dem. Dessutom publicerar landskapet beskrivningar av direktvalstjänsterna. Som tjänsteproducenter godkänner anordnaren producenter som finns i det register som krävs i tjänsteproducentlagen och som är anslutna som användare av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i kunduppgiftslagen. Landskapet offentliggör besluten om de villkor som direktvalsproducenterna ska uppfylla. Landskapet ska besluta om en direktvalsproducent godkänns inom fyra veckor från det att producentens anmälan inkommit. 

Kommunikationen med och informationen till kunderna, invånarna och kommuninvånarna om valfrihetsmöjligheterna åligger landskapet.

Nationellt stöd och verktyg

Informationspaket om social- och hälsovårdsreformen 

Informationspaketets struktur erbjuder jämförelsedata om valfrihetens inverkan på social- och hälsovårdstjänsternas totalkostnader. De direktvalstjänster som avses i lagstiftningen om valfrihet ingår som moduler i mottagningstjänsterna och i mun- och tandvården. Denna modulstruktur ger möjlighet att följa valfrihetens inverkan och jämföra landskapen med avseende på inverkan, även landskap med olika valfrihetsmodeller. Det finns också möjlighet till jämförelser inom landskapen, även om valfrihetens omfattning skulle öka över tiden. Information om förändringar i tjänster kan fås även i fråga om andra tjänster än dem som omfattas av valfriheten. Dessutom är det möjligt att studera kvalitetsuppgifter i olika regionala lösningar (Sitra).


Ge respons på handboken om organiseringsuppgiften (på finska)