FI SV

Frågor som gäller samarbetsområdet

Samarbetsområdet, som bildas av flera landskap, avtalar om gemensamma uppgifter och om tjänster som är mer krävande och som överskrider landskapens gränser. 

Samarbetsområdets uppgifter behandlas i följande lagar och paragrafer:

  • landskapslagen (12 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (10 §, 16–18 §, 27 §)

Dessutom behandlas i 7 § i landskapslagen överförandet av ansvaret för anordnande till ett annat landskap och i 8 kap. 46–51 § i landskapslagen landskapens samarbete.

Uppgifter

  • sköta de centraliserade uppgifterna när de gäller de mest krävande tjänsterna över landskapsgränserna
  • upprätta ett samarbetsavtal för skötseln och samordningen av tjänster
    • grunda ett forum för beslutsfattandet över landskapsgränserna
  • bereda målen i samarbetsavtalet utifrån information om servicebehovet och kompetensen
  • genomföra det regionala samarbetet i enlighet med samarbetsavtalet
  • koordinera det samarbete mellan landskapen som gäller utvecklingsarbete och informationsförvaltning

Landskapens samarbetsavtal upprättas för en fullmäktigeperiod. Avtalet godkänns i fullmäktige i alla delaktiga landskap och utgör en gemensam servicestrategi för de tjänster som omfattas av avtalet. Även statsrådets riksomfattande mål för social- och hälsovården inkluderas i samarbetsområdets servicestrategi. De frågor som man kommer överens om i samarbetsavtalet styr samarbetsområdets verksamhet.

Syftet med samarbetsavtalet är att åstadkomma en ändamålsenlig och kostnadseffektiv produktionsstruktur och att samordna tjänster. I detta sammanhang avtalas om samarbete och arbetsfördelning, bl.a. i fråga om dygnetruntjour, prehospital akutsjukvård och stödtjänster. Man kommer överens om beredskapen för störningar och exceptionella situationer och om åtgärderna i anknytning till beredskapen. Samarbetsavtalet bör innehålla en framställan till statsrådet om betydande eller vittsyftande investeringar inom social- och hälsovården för de fyra följande räkenskapsperioderna. Denna framställan utgör förutsättning för investeringar. Även landskapens gemensamma uppföljning av verksamheten och rapporteringsskyldigheten i anknytning till uppföljningen hör till de frågor som man kommer överens om.

I samarbetsavtalet ska man också komma överens om landskapens samarbete och arbetsfördelning inom utbildning, forskning och utvecklingsverksamhet. Till samarbetsområdets uppgifter hör bland annat att tillsätta en gemensam forskningskommitté samt ingå ett utbildningsavtal med universitet som tillhandahåller utbildning i medicin och odontologi samt utbildning för socialvårdspersonal, ett universitetslandskap som ansvarigt landskap. Forskningskommittén fördelar statens forskningsfinansiering inom sitt område.

Genom samarbetsområden sköts också fastställandet av helhetsarkitekturen för informationsförvaltningen och styrningen av den, utvecklandet av de digitala tjänsterna samt samordningen av användningen av kund- och patientuppgifterna. För administrationen i anknytning till dessa uppgifter behövs ett organ eller forum som verkar över landskapsgränserna och vars uppgift är att fatta beslut, samordna verksamheten och rapportera till SHM. Dessutom ska nationella informationslösningar användas, om sådana finns tillgängliga. Till det ansvariga landskapets uppgifter hör att ansvara för ordnandet av sammanträden och de administrativa arbetena i anknytning till dessa.

När samarbetsavtalet bereds är det viktigt att beakta att servicesystemet ska utvecklas kund- och patientorienterat och i enlighet med det faktiska servicebehovet. Det behövs också en gemensam uppfattning om servicebehoven i framtiden, om kommande förändringar i verksamhetsmiljön, om de uppskattade kund- och patientströmmarna över landskapsgränserna och om den sammantagna ekonomiska situationen i de landskap som hör till samarbetsområdet. Dessutom behövs information om det befintliga kompetenskapitalet. Med hjälp av gemensamma undersökningar av kompetensbehoven kan man bilda sig en uppfattning om organiseringen av utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamheten och se till att den faktiskt stöder servicesystemet.

I framtiden kan man utveckla också annat än social- och hälsovårdstjänsterna på specialnivå i samarbeten över landskapsgränserna, exempelvis i fråga om det arbete som behövs för att nå de riksomfattande utvecklingsmålen. Ett gemensamt uppgiftsunderlag i samarbetsområdet främjar genomförandet av utvecklingsarbetet och kan bidra till att landskapen kan spara resurser vid organiseringen av social- och hälsovården. Enhetliga verktyg och förfaranden i organiseringsarbetet förbättrar också uppgifternas jämförbarhet. Jämförbarhet i fråga om uppgifter bör också vara målsättningen på nationell nivå. Det kan rekommenderas att landskapen genomför sin organiseringsverksamhet nätverksbaserat i samarbetsområdena.

Nationellt stöd och verktyg

Som exempel på tjänster och uppgifter som samlas i ett samarbetsområde kan nämnas de tjänster riktade till barn, unga och familjer för vilka man i det pågående programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) grundar kompetens- och stödcenter i fem samarbetsområden. Dessa center har delvis en nätverksstruktur. I centren samlas de tjänster som förutsätter ytterst krävande kompetens och specialisering, och centren sköter även styrningen och samordningen av samarbetet mellan landskapen i fråga om dessa tjänster. Till centrens uppgifter hör också samarbete med landskapen, universiteten, universitetssjukhusen och kompetenscentrumen inom det sociala området i syfte att stärka forsknings- och utvecklingsverksamheten och styrningen baserad på information. Centren kan delta i beredningen och uppföljningen av samarbetsavtalet i fråga om dessa tjänster för barn, unga och familjer och i fråga om det forsknings- och utvecklingsarbete som genomförs i anknytning till dessa tjänster.
 

Ge respons på handboken om organiseringsuppgiften (på finska)