FI SV

Servicestrategin och servicelöftet

Landskapet ska utarbeta en servicestrategi i synnerhet för social- och hälsovårdstjänsterna och inkludera den i landskapsstrategin. I servicestrategin anges de centrala målen för social- och hälsovårdstjänsternas del. Servicelöftet är en del av servicestrategin och innehåller en beskrivning av invånarnas synpunkter med beaktande av de centrala målen för tjänsterna.

Servicestrategin och servicelöftet behandlas i följande lagar och paragrafer: 

  • landskapslagen (35 §, 36 §)
  • lagen om ordnande av social- och hälsovård (14 §, 15 §)

Uppgifter

  • bereda landskapsstrategin utifrån långsiktiga mål för landskapets verksamhet och ekonomi.  Strategin, som landskapsfullmäktige beslutar om, ska innehålla bl.a. följande riktlinjer:
    • strategiska riktlinjer för ordnandet och produktionen av tjänster
    • riktlinjer om hur områdena, områdesanvändningen, livsmiljöns kvalitet och regionens näringar ska utvecklas
  • bereda servicestrategin så att den omfattar i synnerhet målen för social- och hälsovårdstjänsterna Servicestrategin, som landskapsfullmäktige beslutar om, fastställer bl.a. följande:
    • målen för den minsta mängd tjänster som ska anskaffas från privata tjänsteproducenter inom social- och hälsovården
    • hur stor del av tjänsterna som konkurrensutsätts i syfte att utveckla nya lösningar som förbättrar den innovativa verksamheten och kostnadsnyttoeffekten
  • bereda servicelöftet i samverkan med invånarna
  • arbeta på operativ nivå mot de strategiska målen

I landskapsstrategin fastställs långsiktiga mål både för social- och hälsotjänsterna och för övriga tjänster som omfattas av landskapets organiseringsansvar. Strategins roll bör vara att samla de olika tjänsterna och att ansvara för den regionala utvecklingen och prognostiseringen. Landskapets strategiska mål styr hela koncernens verksamhet samt de krav som ställs på tjänsteproduktionen (privata bolag och offentliga bolag och affärsverk).

Anordnaren bereder landskapsstrategin i samverkan med personalen, beslutsfattarna och invånarna. Dessutom fungerar den information som erhålls av olika tjänsteproducenter som underlag för strategiberedningen. I landskapsstrategin fastställs mål för främjande av invånarnas välfärd i hela landskapet  Ett mål kan till exempel vara att andelen personer under 18 år som är placerade utanför hemmet sjunker. I landskapsstrategin ska man dessutom beakta de riksomfattande målen.

Landskapet genomför strategins mål i den operativa verksamheten. För landskapsstrategin bör sådana mål och strategiska indikatorer fastställas med vilka det sektorsövergripande landskapets verksamhet och bl.a. de integrerade tjänsterna kan följas upp. Även läget i fråga om de riksomfattande målen och indikatorerna bör följas upp.

När det gäller social- och hälsovårdstjänsterna utarbetas servicestrategin med tanke på planeringen och ledningen av ekonomin och verksamheten. I servicestrategin sätter landskapet upp mål för tjänsteproduktionen. Anordnaren bereder servicestrategin, i likhet med landskapsstrategin, i samverkan med personalen, beslutsfattarna och kunderna. Dessutom används information från tjänsteproducenterna som underlag för strategiberedningen.

Landskapet förverkligar servicestrategins mål i den operativa verksamheten. Uppnåendet av de strategiska målen följs upp och mäts med hjälp av de indikatorer som landskapet beslutat om.  I servicesstrategin ska landskapet bl.a.

  1. besluta om långsiktiga mål för den social- och hälsovård som omfattas av dess organiseringsansvar och i samband med detta beakta även de riksomfattande målen för social- och hälsovården
  2. besluta om riktlinjer för när valfrihetslagstiftningen ska införas
  3. besluta om riktlinjer för utbudet av direktvalstjänster
  4. fastställa de landskapsspecifika målen och riktlinjerna i fråga om flerproducentmodellen med hänsyn till de riksomfattande målen, exempelvis vilken del av upphandlingarna som ska läggas ut på ett innovativt sätt samt i vilken omfattning och i vilka tjänster kundsedel och personlig budget ska användas
  5. besluta om den egna serviceverksamhetens omfattning och roll i tjänsteproduktionen
  6. för de centrala tjänstehelheterna sätta upp mål som gäller integrationen av tjänsterna
  7. sätta upp de centrala målen för servicestrukturen och kvaliteten
  8. fastställa de centrala grundprinciperna för det fysiska och det digitala servicenätet
  9. fastställa principerna för kundernas deltagande i arbetet med att utveckla tjänsterna
  10. för social- och hälsovårdstjänsternas del fastställa de centrala riktlinjerna för det utvecklingsarbete som gäller främjandet av välfärd och hälsa.

I servicelöftet beaktas de synpunkter och behov som landskapets invånare har i beredningen och verkställandet av servicestrategin. Servicelöftet är en del av servicestrategin, och det utformas tillsammans med invånarna och serviceanvändarna i landskapet.

Servicelöftet är ett nytt element i ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna. Det ger landskapet möjlighet att via sina invånares deltagande sätta upp mål som är viktiga för det egna landskapet och som kräver ett brett engagemang hos olika aktörer. Ett mål kan till exempel vara att ”landskapet lovar satsa på att underlätta invånarnas vardag och sörja för säkerheten". Ett mål av denna typ ger möjlighet att lyfta arbetet med att främja invånarnas välfärd och hälsa till en nivå där service beskrivs i form av ett servicelöfte. På detta sätt blir utöver landskapet och dess invånare även kommunerna och aktörerna i tredje sektorn engagerade i arbetet. I servicelöftet kan anordnaren också inkludera invånarnas möjlighet att delta, exempelvis så att landskapet förutsätter att alla aktörer i tillräcklig mån beaktar kundernas möjlighet att delta.

Genom servicelöftet bör man dock inte skapa förväntningar utan täckning, och dess innehåll bör vara direkt kopplat till målen i landskaps- och servicestrategierna. Löftet bör vara lätt att förstå och offentligt framlagt. Uppfyllelsen av löftet bör bedömas tillsammans med landskapets invånare och kunderna. Vid bedömningen kan man använda befintliga goda rutiner för deltagande, bl.a. insamling av empiriska uppgifter av organisationer och användning av verksamheten med erfarenhetsexperter.

Beredningen av landskapsstrategin, servicestrategin och servicelöftet och uppföljningen av hur dessa genomförts kräver att anordnaren satsar kraftigt på kommunikation: bygger upp olika kommunikations- och responskanaler och responssystem.

Nationellt stöd och verktyg

Denna del kompletteras i takt med beredningen.
 

Ge respons på handboken om organiseringsuppgiften (på finska)