FI SV EN

Finansieringen av social- och hälsovården

Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas i samband med social- och hälsovårdsreformen. Målet är att finansieringssystemet för sin del ska uppmuntra aktörerna inom social- och hälsovården att förbättra kostnadseffektiviteten.  

Problem i nuläget

Finansieringen av social- och hälsovården samlas numera från flera källor och anvisas till tjänsterna via flera olika finansiärer. De viktigaste finansiärerna av hälsotjänsterna är kommunerna, staten, hushållen, Folkpensionsanstalten, arbetsgivarna, löntagarna och de privata försäkringsbolagen. Socialtjänsterna finansieras i huvudsak av kommunerna, staten och klienterna själva. Pengarna för tjänsterna samlas in i form av skatteintäkter, obligatoriska och frivilliga försäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter samt klientavgifter som tas ut för användningen av tjänsterna. Den nuvarande modellen för finansieringen av social- och hälsovården har lett till att människor är i en ojämlik ställning och tillhandahålls inte tjänsterna jämlikt. Beslutsfattandet kan vara utspritt, och tjänsterna är inte alltid effektivt och verkningsfullt ordnade. Detta gäller särskilt situationer där en finansiär kan överföra kostnadsansvaret till en annan aktör även om det i sin helhet skulle innebära att kostnaderna ökar.

Institutet för hälsa och välfärd gjorde en beskrivning av det nuvarande finansieringssystemet till stöd för beredningen.

Utredare tar ställning till finansieringsmodeller

Från och med den 1.1.2020 staten finansierar landskapens verksamhet och styr landskapens ekonomi. Landskapen får inte beskattningsrätt i och med reformen, statsfinansieringen samt klient- och användaravgifterna kommer alltså att vara deras inkomstkällor. En utredargrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet tar för närvarande ställning till valfrihet för klienter och förenkling av flerkanalsfinansieringen som en del av social- och hälsovårdsreformen. En regeringsproposition om förenklandet av flerkanalsfinansieringen kommer att beredas under 2017.

Tidigare beredning

Under den senaste regeringsperioden färdigställdes en utredning om flerkanalsfinansieringen. Den fokuserade på finansieringskanalerna mellan staten, kommunerna och Folkpensionsanstalten och på arbetsgivarnas finansieringsandel. Arbetsgruppen föreslog då sex olika finansieringsmodeller.

Ytterligare information

Tuomas Pöysti, understatssekreterare, SHM och FM, tfn 0295 163012
Outi Antila, överdirektör, SHM, tfn 0295 163164