FI SV EN

Finansiering

I enlighet med regeringens riktlinjer har inte kommunerna i fortsättningen betydande ansvar för finansieringen av social- och hälsovården utan finansieringsansvaret övergår till staten. Därigenom reformeras beskattningen och statsandelssystemet för kommunal basservice. Avsikten är också att förenkla systemet med flerkanalsfinansiering av social- och hälsovården.

Beskattningen reformeras

Avsikten är att kommunernas inkomster ska sänkas inom hela den kommunala ekonomin i en omfattning som motsvarar de uppgifter som överförs från kommunerna till landskapen. Man sänker intäkterna av kommunalskatten och samfundsskatten. Enligt den senaste beräkningen sänks den kommunala skattesatsen med 12,3 procentenheter för alla kommuner. I motsvarande grad stramas statsbeskattningen åt eftersom landskapens uppgifter finansieras av staten.

Reformen genomförs i enlighet med regeringens riktlinjer så att beskattning av arbete inte stramas åt och det totala skatteuttaget inte stiger.

Lag om landskapens finansiering föreskriver om statens finansiering till landskapen

Genom lagen om landskapens finansiering är avsikten att föreskriva om statens finansiering till landskapen. Skillnader mellan landskap och finansieringsbehoven beaktas i statsfinansieringen. På så vis säkerställs att varje landskap har tillräckliga förutsättningar att ordna service för sina invånare. Landskapet beslutar självständigt om hur det använder finansieringen.

I egenskap av finansiär styr dock staten landskapens ekonomi. Det ska skapas en styrmodell för att landskapen ska klara av att sköta sina uppgifter och för att utgifterna för social- och hälsovården ska kunna tyglas i enlighet med de uppställda målen.

Landskapen får inte beskattningsrätt i och med reformen vilket innebär att deras inkomstkällor kommer att vara staten samt klient- och användaravgifter. Landskapen har inga andra betydande inkomstkällor.

Systemet med statsandel för kommunal basservice reformeras

Överföringen av social- och hälsovården och andra kommunala uppgifter till landskapen från ingången av år 2020 inverkar betydligt på hela det kommunala fältet men i synnerhet på de enskilda kommunernas ekonomi. Det förekommer stora skillnader mellan kommunerna i fråga om kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen, liksom även i fråga om de kostnader som blir kvar hos kommunerna efter reformen. Även skillnaderna mellan kommuner i fråga om de intäkter av kommunalskatten, samfundsskatteinkomster och statsandelar som ska överföras från kommunerna till landskapens finansiering är ställvis stora.

På grund av att statsandelsåliggandena har ändrats och för att de förändringar som uppstår i samband med reformen ska vara skäliga reformeras systemet med statsandel för kommunal basservice. Det nya systemet ska trygga en tillräcklig finansiering för de uppgifter som blir kvar på kommunernas ansvar och i början jämna ut stora effekter orsakade av reformen. Trots omfattande utjämningsåtgärder strävar man efter att bibehålla funktionaliteten hos systemets bestämningsfaktorer. På grund av förändringens omfattning måste reformen av statsandelssystemet genomföras i flera delar.

Flerkanalsfinansieringen förenklas

Finansieringen av social- och hälsovården samlas numera från flera källor och anvisas till tjänsterna via flera olika finansiärer. Den nuvarande modellen har lett till att människor är i en ojämlik ställning och tillhandahålls inte tjänsterna jämlikt. Ett lagförslag om förenkling av flerkanalsfinansieringen blir färdigt i slutet av året.

Ytterligare information

  • Tuomas Pöysti, understatssekreterare, finansministeriet, tfn 0295 163012
  • Terhi Järvikare, avdelningschef, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530113
  • Panu Pykönen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530225
  • Jouko Narikka, budgetråd, finansministeriet, tfn 0295 539917
  • Virpi Vuorinen, budgetråd, finansministeriet, tfn 0295 530557
  • Jani Pitkäniemi, avdelningschef, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530494