Frågor och svar om flerkanalsfinansiering

  • Vad betyder flerkanalsfinansiering?

    Finansieringen samlas från flera källor och anvisas till tjänsterna via flera olika finansiärer. Källor till finansieringen för social- och hälsovården är skatter, obligatoriska och frivilliga försäkringspremier och försäkringsavgifter, arbetsgivaravgifter samt kundavgifter som tas ut för användningen av tjänsterna och de självriskandelar som betalas av kunderna. De viktigaste finansiärerna är kommunerna, staten, hushållen, arbetsgivarna och privata försäkringsbolag.

  • Vad är kostnadsnyttoeffekt?

    Kostnadsnyttoeffekt innebär den effekt som tjänsterna har på människors välfärd, hälsa och funktionsförmåga i förhållande till kostnaderna för tjänsterna. Exempelvis en behandlings kostnadsnyttoeffekt är bättre ju större hälsofördelar man uppnår med den med de resurser som finns tillgängliga.

  • Vad betyder suboptimering?

    En enskild aktör ser till sin egen nytta utan att beakta den lösning som är bäst för systemet som helhet. Suboptimering inom social- och hälsovården kan till exempel leda till att val som är fördelaktiga för aktörerna själva är ofördelaktiga med tanke på totalkostnaderna. Suboptimering kan också vara ofördelaktig för människornas hälsa och funktionsförmåga.

  • Vem har i fortsättningen ansvaret för finansieringen av social- och hälsovården?

    I fortsättningen har kommunerna inte längre ansvar för finansieringen av social- och hälsovården. De kommande landskapens finansiering bereds på basis av statens finansieringsansvar. Från den nuvarande flerkanalsfinansieringen övergår man till ett enklare finansieringssystem.

  • Hur ska kunderna i fortsättningen ta sig till hälso- och sjukvårdstjänster och rehabilitering, om/när de inte längre får reseersättning från FPA?

    Asiakkaiden oikeuksista terveydenhuollon ja kuntoutuksen matkoihin aiotaan säätää palvelulainsäädännössä. Matkojen järjestäminen on jatkossa maakuntien vastuulla, tai osin maakunnat voivat sopia, että niiden yhteistyöalueet vastaavat matkojen järjestämisestä. Kela voi edelleen toimia korvausten maksatuksen valtakunnallisena operaattorina.

  • Hur blir det med resor till privat hälso- och sjukvård?

    I fortsättningen betalas inte längre ersättning för resor till privat hälso- och sjukvård, liksom inte heller användning av privata hälsotjänster. Kunden kan dock använda sig av privata hälsotjänster genom att betala dem själv eller t.ex. med stöd av en privat försäkring.

  • Hur ska kunderna i fortsättningen få rehabiliterande psykoterapi, om/när FPA inte längre betalar ersättning för den?

    I fortsättningen är det på landskapens ansvar att ordna och finansiera rehabiliterande psykoterapi. Före den slutliga överföringen av organiseringsansvaret genomförs försök för att testa hur det fungerar. Bestämmelser om kundernas rättigheter att få den rehabiliterande psykoterapi de behöver ska tas in i lagstiftningen om tjänsterna. Rätten att få de tjänster man behöver grundar sig på lag och riksomfattande kriterier.

  • Hur blir det i fortsättningen med privata rehabiliteringsterapeuter?

    Trots att landskapen har ansvaret för att ordna tjänsterna, kommer sannolikt största delen av terapin att genomföras med hjälp av kundsedlar eller köpta tjänster. Det betyder att rehabiliteringsterapeuterna kan fortsätta som tjänsteleverantörer.

  • Hur får kunderna i fortsättningen krävande medicinsk rehabilitering, om/när FPA inte längre ordnar den?

    Ansvaret för att ordna den överförs från FPA till landskapen, och till vissa delar kan landskapen komma överens om att ordna inom ramen för sina samarbetsområden. Före den slutliga överföringen av ansvaret kommer det att genom försök testas hur det fungerar. Avsikten är att det i lagstiftningen om tjänsterna ska föreskrivas om kundernas rätt att få den krävande medicinska rehabilitering de behöver.

  • Bibehålls de subjektiva rättigheterna till rehabilite-rande psykoterapi och krävande medicinsk rehabilite-ring?

    Bevarandet av de subjektiva rättigheterna bedöms vid beredningen. Avsikten är att tillgången till tjänsterna inte ska bli sämre.

  • Är det i fortsättningen möjligt att söka ändring i beslut som gäller resor och rehabilitering?

    Bevarandet av rättigheterna att söka ändring bedöms vid beredningen. Det har begärts utlåtanden av professor emeritus Kaarlo Tuori och professor Raija Huhtanen om konstitutionella frågor som gäller rättsskydd och rättigheter att söka ändring. På det sättet säkerställs att människornas grundläggande rättigheter respekteras.

  • I nuläget betalar kunden en självriskandel för rese-kostnaderna. Krävande medicinsk rehabilitering är avgiftsfri för kunden, och för rehabiliterande psykote-rapi betalar kunden en självriskandel. Hur blir det i fortsättningen?

    Avsikten är att det ska föreskrivas om kundavgifter och avgiftsfrihet för de tjänster som överförs på landskapens organiseringsansvar i lagstiftningen om kundavgifter. En proposition med förslag till en lag om kundavgifterna ska sändas på remiss i maj och lämnas till riksdagen under hösten 2018.

  • Kunder som behöver många och/eller långa resor som ersätts av FPA når upp till årssjälvrisken, dvs. det så kallade resekostnadstaket, och därefter är resorna avgiftsfria för kunden. Hur blir det i fortsättningen?

    Även i fortsättningen tryggas ställningen för dessa kunder genom en årssjälvrisk, t.ex. ett tak för kundavgifterna.

  • Hur får landskapen finansiering för de nya organise-ringsuppgifterna?

    Statens finansieringsandel av de ersättningar och förmåner från FPA som slopas kommer att överföras till finansieringen till landskapen. Det är inte möjligt att överföra den andel som finansieras av löntagare, företagare och förmånstagare via sjukförsäkringspremier, men motsvarande finansiering kan anvisas till landskapens finansiering från statens medel.

  • Är finansieringen även i fortsättningen öronmärkt?

    Landskapens finansiering för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna är finansiering med allmän täckning, dvs. finansiering som inte är öronmärkt. Landskapen utarbetar en servicestrategi där det dras upp riktlinjer för vart och enligt vilka mål medlen ska anvisas. Landskapsfullmäktige fattar beslut om strategin och budgeten. Därigenom är det landskapet självt som beslutar hur medlen fördelas för att stödja och sköta invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet. Beslutet om hur finansieringen ska fördelas för de olika tjänsterna ska dock fattas enligt de ramar som fastställs i lag och med beaktande av invånarnas servicebehov. Det är exempelvis riksomfattande kriterier som fastställer rätten till rehabiliterande psykoterapi. Om en kund utifrån kriterierna är berättigad till terapitjänster, ska landskapet erbjuda de tjänsterna.

  • Hur tryggas tillgången till rehabilitering och psykoterapi, om det inte längre finns öronmärkt finansiering och landskapen samtidigt åläggs att begränsa kostnadsökningen?

    När lagstiftningen revideras och man utnyttjar resultaten av eventuella försök, utreds det på vilka sätt tjänsterna i fråga kan tryggas när de är på landskapets ansvar. Det ligger i landskapets intresse att stödja upprätthållandet av människornas arbets- och funktionsförmågan genom t.ex. rehabilitering och psykoterapi i stället för att människor ska bli tvungna att leva på stöd och kanske behöva många andra social- och hälsovårdstjänster.

  • Hur säkerställs det att kundernas tillgång till tjänster inte blir mindre jämlik i och med förändringen?

    När ansvaret för att ordna tjänsterna överförs från kommunerna till landskapen förbättras förutsättningarna för jämlik tillgång till de flesta tjänster. I lagstiftningen finns t.ex. krav på bedömning av psykoterapeutiska och psykosociala metoder och upprätthållandet av kompetensen inom dem. Riksomfattande kriterier fastställer rätten till rehabiliterande psykoterapi och annan rehabilitering. Om en kund utifrån kriterierna är berättigad till tjänsterna, ska landskapet erbjuda de tjänsterna. Social- och hälsovårdsministeriet utarbetar en rekommendation om psykoterapier i tjänsteutbudet.

  • Betalar FPA i fortsättningen ersättningar för läkeme-delskostnader?

    Det riksomfattande systemet för läkemedelsersättningar bibehålls i sin nuvarande form. FPA sköter även i fortsättningen utbetalningen av läkemedelsersättningar med stöd av lagstiftningen och läkemedelsprisnämndens beslut. Läkemedelsförsörjningen som helhet inom öppenvården och slutenvården kommer att bedömas ytterligare i samband med det fortsatta arbetet. Då löses också huruvida kostnadsansvaret ska överföras helt eller delvis på landskapen.