FI SV EN

Allmän presentation av social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen innebär att nya landskap inrättas, att social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering reformeras och att nya uppgifter överförs till landskapen.  Avsikten är att reformen ska träda i kraft 1.1.2020.

I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, landskap och kommunen. De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap) som ordnar alla social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Till landskapen överförs också andra uppgifter från NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och andra samkommuner och kommunerna

Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap.

Då kan tjänster styras bättre som en regionalt balanserad helhet. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre.

Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas.

Målet för reformen är att överbrygga en stor del av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Syftet är att cirka 3 miljarder euro av regeringens besparingsmål på 10 miljarder euro ska nås genom social- och hälsovårdsreformerna fram till år 2029. En förutsättning för att nå sparmålet på tre miljarder euro är att kostnaderna i fortsättningen växer med endast 0,9 procent per år. Nu växer de med 2,4 procent per år.

Sektorsövergripande landskapen

Från och med 1.1.2020 överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen:

  • social- och hälsovård
  • räddningsväsende och miljöhälsovård
  • utvecklande av landsbygden och främjande av jordbruket
  • finansiering och uppgifter som sammanhänger med odlarstödet
  • utvecklande och finansiering av näringslivet och innovationsomgivningarna
  • vissa planerings- och finansieringsuppgifter gällande trafiken
  • styrning och planering av områdesanvändningen samt planläggning i landskapet
  • främjande av landskapets identitet och kultur
  • övriga regionala tjänster som ska ges med stöd av lagen.

Huvudlagarna i anslutning till reformen

Det omfattande arbetet med att bereda social- och hälsovårds- och landskapsreformen pågår för närvarande. De huvudlagar som gäller reformen är följande:

  • Lagen om ordnande av social- och hälsovård
  • Införandelagen
  • Landskapslagen
  • Lagarna om finansiering 
    • lagen om landskapens finansiering
    • lagen om statsandel för kommunal basservice 
  • Lagarna om beskattning
  • De lagar som gäller personalen
  • Vallagstiftningen
  • Lagarna om allmän förvaltning 
  • Åland 

Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården behandlas samtidigt i riksdagen under våren 2018. Här kan du läsa mer om tidtabellen för beredningen.

Ytterligare information

Projektchef, understatssekreterare Tuomas Pöysti, tfn 02951 63012